Den senaste tiden har jag blivit mer och mer orolig för Rocky och hans kropp. Han har ju en del skador han fått från sitt tidigare hem. Dom var inte snälla mot honom och den hunden han är idag, det är inte samma hund som jag hämtade hem 5 September 2010. 

 

Rocky blir inte sig själv på vintern. Han blir som en stel ballong, stel, uppblåst och tom. Han är fysiskt där men som ett vandrande skal, han är tom inuti. Allt kommer när kylan slår till.

 

Men i år, blev hans kropp som på vintern redan under sommaren. Stel, uppblåst och jag blev såklart rädd att slutet är nära. Det har tagit emot att gå till veterinären med honom då jag är rädd för det som kan vänta, men samtidigt har det känts så bra för själen att jag gått och längtat. 

 

När jag bokade tiden så såg jag en Rocky som hade ont. Idag när vi väl var där såg jag en annan Rocky. Jo det är nämligen som så att jag och min vän Sandra satt och diskutterade foder för en tid sen. Då kom vi fram till att jag faktiskt ger Rocky för mycket mat. Jag drog ner maten och vartefter tiden gick så kunde jag se tydlig förbättring på hans kropp. Han hoppade inte lika mycket på tre ben, var inte lika stel i kroppen och kändes piggare samtidigt som han började få tillbaka sin otroligt snygga kropp. 

Jag skäms över att säga det här, men jag har gett min hund för mycket mat!

 

Jag kände endå att jag ville fullfölja, jag ville verkligen gå till grund och botten med hans kropp. Kolla upp den extra noga. Samtidigt som jag kände att vi kunde hålla ner kostnaderna lite iom att vi måste på ytterligare ett besök med Texas inom kort. 

 

Vi klev in genom entrén och satte oss. Dom låg på golvet tysta medans vi väntade. Hörde kunderna en bit bort berömma dom för att dom var så duktiga. Veterinären ber oss att komma in. Jag berättar vad jag ser och hur jag upplever det. Jag upplever att han avlastar sin onda högerhöft och belastar då sitt vänsterknä så det tillslut gör ont det också. När det i sin tur gör för ont så får han ont i ryggen. 

 

Hon började klämma igenom honom. Vred huvudet i olika riktiningar, sträckte ut frambenen. Där konstaterade hon att han är stelare i vänsterbogen. Vidare bak mot ryggen. Visst han markerade men inget märkvärdigt. Vidare bak mot höfterna, inte så tokigt där heller. Ena sidan var lite mindre än den andra men inte så mycket. Vänster knä som jag fått höra inte är så bra, där var det inte heller något. Men där emot så sa hon ``ojdå´´ till höger knä. Där var det riktigt löst, hoppade ur led för minsta lilla och lika lätt tillbaka. Men veterinären menar på att det inte heller gör ont, att det mest är obehagligt. Hon visade mig hur jag ska göra för att känna det och hur man får den tillrätta. 

 

Men eftersom hon inte hittade något i vänster knä så blev jag lite förundrad över varför han hoppar på tre ben och håller upp just det benet. Hon började känna igenom honom igen och hittar kanske att han har ont i ländryggen. Vi började därför prata om att röntga honom. Nämner igen att jag vill hålla lite i kostnaderna och ber om att få lite prisuppgifter på det som är utfört. Fick en summa på 1500 kr med en röntgenbild. Vilket jag godkänner och säger att hon får fixa bäst hon vill upp till 2000 kr. 

 

Hon säger nu att det ska tas en röntgenbild på ryggen, liggandes på sidan. Men också att hon skulle vilja ta en bild på höfterna, alltså att han ska ligga på rygg och någon sträcker ut hans bakben. Men, det brukar dom inte göra om inte hunden är serderad. Jag säger att ``han med mig hade gått med på det´´ men om han skulle gå med på det med någon annan visste jag inte. Vi valde att låta det vara. Hon frågade lite om hur han är när han lämnar matte sådär. Och känner jag honom rätt så är han så pass stabil i dagsläget att han grejar det. Bara man är lugn och inte tvingar honom till något. 

 

Texas och jag satt och väntade på Rocky och veterinärerna. Det kändes som en evighet. Jag tänkte tankar om att jag kanske måste ta bort honom om inte alls så lång tid för att det inte ser bra ut. 

 

Rocky kom tillbaka. Ser på honom direkt att allt gått bra vilket veterinären också säger i samma veva. Därefter säger veterinären glatt att dom faktiskt lyckades få till en röntgenbild på höfterna. Den lyckan som gick genom mig då! Älskade Rocky, inte nog med att han är duktig och klarar sig själv utan matte i nytt rum, med nya människor och behöva ligga still för att för första gången bli röntgad under en konstig stor maskin. Nejdå, veterinärna får till och med lägga honom på rygg och dra i bakbenen på honom. Älskade hjärtat <3

Den som haft det svårast var nog Texas busen som saknade sin Rocky.

 

Innan veterinären går ut från rummet så säger hon. ``Ja det syns att han haft det svårt tidigare´´

Vi gick ut i väntrummet och väntade in röntgenplåtarna.

 

När vi går in i rummet för att kolla på bilderna så börjar hon att visa bilden över höfterna. Eller ja, man ser ju rätt mycket på en sån liten hund som Rocky är. 

Rocky har ett utåtstående revben på ena sidan. Hon fortsätter ``anledningen till att det inte finns på andra sidan är för att det saknas ett revben där´´. ``Antingen har han ett revben för mycket eller ett för lite. Han har alltså bara revben på ena sidan den kotan. Inget som varit av eller så, det fanns bara inget på den andra sidan. Hon berättar att detta är inget han har ont av.

 

Hon visar höfterna och dom såg inte heller så tokiga ut mer än att dom är lite grunda. Ryggraden såg fin ut, kanske kanske något oroligt längst bak mot svansfästet. Men inte säkert. Svansen vet vi ju att den inte mår bra. Eller snarare att den inte ser normal ut. Och varför den är stel är för att det inte finns så mycket mellan kotorna. Men hon tillägger att han inte har ont av den heller. 

 

Sen kollar vi bilden över ryggen på sidan. Den är så tragisk! ``där´´ säger hon och pekar på två kotor på bilden. På två tornutskott syns skador efter att någon slagit honom. Det saknades delar av kotan och den var alldeles taggig. Men så tillägger hon, att han inte har ont av det heller. 

 

Hon hittade alltså ett knä som hoppar ur led för minsta lilla, kotor i ryggen som är trasiga, revben som ser konstiga ut. Och inget gör ont, bara obehagligt. Det han har ont av är muskulärt!!!

 

Som grädde på moset så slutade hela kalaset på 1510kr. Gissa om jag gick därifrån med ett stort leende!? Jag som trodde att detta var slutet, så orolig har jag varit. Älskade Rocky, din medicin blev att fortsätta hålla honom välmusklad. I vinter ska han få smärtlindring för lederna. Men det efter att jag kollat upp vilken smärtlindring han inte ska ha. Han har ju en som han fått allergiskt reaktion på och jag glömde kolla upp det innan jag åkte dit. Inom kort ska jag åka tillbaka till veterinären med ett USBminne så jag kan ta med mig bilderna hem också.

 

Just nu är jag så ofantligt glad. Älskade Rocky <3 jag älskar dig så mycket. Inte ens en endaste pålagring.