Träning på nytt sätt

Jag har länge haft problem med kroppen. Lite sned och vind som orsakar olika problem för varje dag. Men för ungefär en vecka sen skickade chefen mig till en naprapat som klämde, masserade och knäckte igenom hela mig. Helt plötsligt var jag rak! Det var mycket märkligt att stå med lika mycket vikt på fötterna utan att behöva korrigera upp överkroppen för att kunna stå rakt. Han sa ``Börja träna!´´. 
Igår gjorde jag min premiär, ja även hundarna med faktiskt. Jag satte Texas i midjebältet och Rocky fick springa lös brevid mig. Jag tänkte väl att ``nu kommer Texas dra satan´´ men det gjorde han faktiskt inte, det var ett fåtal gånger som jag fick säga till honom att inte dra. Och tempot, hehe ja det gick bra mycket lugnare till än när vi är ute normalt! Det var mest matte som flaxade runt med armar och ben, hundarna kunde skrutta på i fin lugn takt medans matte lekte apa. Bra träning även för hundarna med konstiga och hastiga rörelser. Jag är väldigt imponerad över hur duktig Tex var i midjebältet, trodde inte att han skulle gå framför mig sådär fint och i jämnt tempo utan att dra. Det hade jag inte kunnat tro! Och Rocky, älskade Rockyhjärtat. Mer okomplicerad hund får man leta efter!
Vid ett tillfälle ökade vi tempot rejält! Vi sprang, fort! Men det dröjde inte många meter innan matte fick sakta ner. Haha så otränad man är då!
Mitt mål vore att bibehålla träning av mig själv i min vardag, och även involvera hundarna där. Igår kombinerade vi stretching med platsliggning
 

Bildinlägg - Hundrastgården

Idg har grabbarna fått leka av sig i hundrastgården. Kul tyckte dom!
Är det något jag tycker är jobbigt så är det när folk publicerar på tok för många bilder i ett och samma inlägg. Men idag gör jag det, jag trotsar min gräns på max 10 bilder. För jag bara måste titta mer på alla fina och galna bilder på hundarna när dom är samlade. 
 
 

NoseWork Demokväll

Igår kom dagen vi länge väntat på sen jag hittade denna kväll. En demokväll ``Testapåkväll´´ i Nose Work. Jag kunde inte motstå att anmäla mig och Rocky till detta. Han tycker ju det är så kul med denna typ av träning. Jag gjorde en chansning på att vi skulle vara friska nog och att jag skulle hitta på något att göra mellan jobb och detta. Ibland är det inte så bra att bo i annan stad, långt bort från allt annat. Friska är vi allt och ja, jag han att åka hem och köra tillbaka innan demon började. 
 
Det är så roligt att få göra detta tillsammans med Rocky. Det blir mycket Texas Texas Texas nu. Jag känner att jag vill få lite egentid med Rocky också. Rocky har med stor sannolighet varit fri från noskvalstern sen ett bra tag tillbaka, men jag tog tillfället i akt och behöll honom på jobbet en stund till medans Texas fick vara på dagis. Det behövde vi båda, eller alla tre egentligen. Texas fick stå på egna ben och Rocky och jag fick ensamtid ihop. 
 
Och så nu fick vi denna kväll ihop, visst Tex var med men han fick snällt titta på medans jag och Rocky tränade. Och oj så kul han tycker det är. DET är min gamla polare det där! Vilket driv, vilken energi och just den där lyckan som får mig att bli så varm om hjärtat. Älskade hund! 
 
Nosework har vi endast testat på en gång tidigare, på ytterligare en testapåkväll med lite annat inblandat. Men annars har vi inte tränat på detta alls. Till skillnad från förra gången så visste jag lite mer vad jag bör tänka mer på till igår. ``BERÖM INTE FÖR TIDIGT SÅ DET BLIR FEL´´ Just det gjorde jag felet tidigare, jag berömde när han inte alls skulle ha beröm. Då hade han inte slagit igång näsan utan tog bureken som target ist, villket inte var det vi skulle göra. Han är mycket för att slå med framtassarna. Så denna gång väntade jag ut honom tills jag verkligen såg att han startade näsan och luktade. Mycket riktigt, det tog inte många försök innan han faktiskt var med på noterna och visste vad han skulle göra. Då åkte burk nummer två fram. En med doften i och en tom. I början förstod han inte riktigt och när han inte förstod blir han så frustrerad. Han vill ju göra mig glad och gjorde allt han kunde komma på för att hitta vad som skulle bli rätt. Han nosduttade, skulle bita, lyfta och flytta på burken och jag kunde inget annat än att skratta åt honom. Han var så söt! Men så såg jag näsan slås igång och klickade till precis i perfekt stund. Kvällen slutade med tre burkar, en med doft och två utan. Vid sista försöket så såg man tydligt att han verkligen förstått och markerade tydligt! Han frös med näsan mot burken.
 
Jag skämms så otroligt att jag inte ger min älskade Rocky mer tid, det har bara blivit så att Tex fått mer tid av mig nu när han varit valp. Men det ska vi nu ändra på. Ikväll ska jag sätta mig ner och kika igenom om jag hittar en passande kurs till mig och Rocky med detta. För det är det här han vill!

Bus i trädgården med Spike

Idag kom min ena bror på besök. Han, Stephanie och deras lilla Spike. Så underbart att få träffa honom igen, det var ju ett tag sen. Blir lätt så när man flyttat ifrån den stad hela släkten bor i. 
Vi har grillat och det var inte dumt, otroligt gott! Och så tänkte jag att hundarna kunde få springa av sig lite i trädgården ist för att busa inomhus. Jag satte min kamera i Stephanies händer och vips så hade man en hel drös bilder på våra små hjärtan. 
Spike har alltid blivit jagad under lek och visste därför inte hur man lekte. Det var så kul att se Rocky, han var verkligen så otroligt snäll och försiktig mot Spike. Lekte på fint medans den andra clownen Texas hade kanske behövt vara lite snällare. Rocky har alltid varit så duktig på hundspråk, läser av och löser situationen. Gammelgubben kan! Och det är så kul att se honom leka.
Men jag har nog aldrig skrattat så mycket. Medans Rocky och Spike lekte på så sprang Texas med sin boll fram och tillbaka, fram och tillbaka. Gång på gång, samma sträcka hela tiden. Understimulerad och lättroad hund? Haha. 

Tack snälla ni för idag! Det har varit supertrevligt och som alltid när vi umgåtts så skrattar jag så jag får ont i magen. 

Och så bjuder jag på en riktigt rolig bild på Texas. Den här hunden kan hoppa, och då menar jag högt. Han är uppe och hoppar i höjd med min mage ibland och ibland blir det riktigt roliga hopp. Som här, rätt upp bara!
Den andra bilden där man ser hur högt upp han är vågar jag inte visa, vet inte riktigt vad jag gör, haha.
 

Färskfoder & torrfoder

Jag har börjat tveka på om det verkligen var färsen som var boven i dramat. Rocky har fortsatt sura uppstötningar och lös mage. Han får endast sitt vanliga färskfoder nu, det som alltid har varit det bästa för hans mage. Men nu vet jag inte längre, mycket talar för att jag vill testa på att låta dom gå över på torrfoder under en kortare tid för att se om magen vänder sig rätt igen. Det tar emot, färskfoder/BARF kommer alltid vara bättre men just nu tror jag att deras magar behöver en paus. Jag tror helt enkelt att det är dåligt färskfoder vi fått. För Rocky var dålig i helgen, sen slutade det och nu har det kommit tillbaka. Det skulle kunna vara som så att han fått en portion från en gammal färskfoderkorv. Jag styckfryser ju och det ligger inte bara en utan flera korvar i samma påse. Så han kan ha fått en porttion från den gamla, sen från det bättre och nu från en gammal igen. Det skulle förklara varför han hade ett uppehåll. 
Texas har i flera veckors tid varit mycket kinkig i maten, han vill inte ha maten. Och ihop med att matte prompt vill att han ska äta mer har det såklart blivit en ond cirkel. Jag ser på honom att han vill inte ha mer. Har fått plocka bort godis också och bytt ut mot leksaker. Men nu när detta hände så fick han helt enkelt kokt ris och kokt kyckling som veterinären sa. Något han absolut inte gillade, hade mycket svårt att förstå hur han skulle få upp maten. Han måste ju börja äta så dagis blötte upp EN torrfoderkula och mosade ner. Då började han äta, jag har fortsatt med torrisar även hemma och man ser tydligt hur han pillar bort allt annat och äter bara torrisar. Testade att ge honom en ouppblöt kula, det bjöds på både det ena och det andra. Han ville ha mer. Min slutsats är helt enkelt att Texas är trött på färskfoder!
En annan sak är också att jag har fått nys om att det finns fler dvärgpinschrar som fått pigmentfel på nosen med färskfoder/BARF. Jag vet inte vad jag ska tro så jag säger inget om det. Men endå, värt att ha i bakhuvudet.
Så nu är min plan att jag ska slunga över dom på torrfoder under en tid, som test för att se vad som händer med mina vänners magar och näsa. Vi får se hur länge det håller i sig, kanske bara för ett tag eller lite längre. Rocky kommer helt klart få käka färskfoder längre fram igen, men just nu tror jag att hans mage måste vila. 
Så vad ska man ge för torrfoder? Det är en hel djungel av olika märken. Innan Rocky gick över på färskfoder fick han JW (James Wellbeloved) vilket han fungerade finfint på. Men vi gick över ganska omgående när matte gittade mask i maten. Därför tar det emot så mycket att börja på torrfoder igen, rädslan över att hitta något äckligt i maten!
Vad är bra, vad är mindre bra? Rocky har svårt för runda kulor pga hans skada i munnen. Texas åt Four Friends när han kom, även den han smakar av nu. Båda hundarna gillar den, små bra kulor, ska man fortsätta på det eller ska man byta? Det är månadshandling nästa vecka, jag handlar bara en gång i månaden, hur mycket ska man köpa och vad ska man köpa? Ja det är mycket som snurrar i huvudet nu. Det blir att läsa på. Jag har ju några dagar på mig innan det är dags att handla

Idag är ingen vanlig dag...

...för idag är det Texas födelsedag, hurra hurra hurra. Grattis älskade lilla vän på 1-årsdagen

Så mycket energi trots att han är tömd på den

 
Ibland kan man glömma bort att man är sjuk!

Ett oplanerat veterinärbesök

Ja allt blir inte riktigt som det var tänkt. Jag är mycket lättväckt och inatt kl 01.25 vaknade jag av att Texas gick omkring hemma. Något han annars inte brukar göra. Jag sa åt honom att gå och lägga sig igen, vilket han också gjorde. Men en halvtimma efter det så vaknade jag av ``SPRUTT´´. Kliver upp och ser en jämntjock men lös väldigt illaluktande sörja på en av filtarna. Vi kunde somna om igen och på morgonen var det inget alls, mer än att han är otroligt tråkig i maten nu mera. Fick trillskas med honom men han åt iaf upp maten för en gång skull. 
 
Pigga och glada kom vi till dagis, Texas lämnades kvar medans Rocky och jag åkte vidare mot jobbet.
Så runt 9 hugget ringer mobilen och på displayen står det ``Dagis´´. Jag svarar och i andra änden hör jag en ur dagispersonalen börja prata. På tonfallet hör jag att något inte står rätt till och jag utbrister ``Vad har han gjort, vad har hänt?´´
 
Dagisfröken började berätta att han kräks och har diarré om vartannat och att det är blodblandad diarré. Han är hängig och väldigt påverkad. 
 
Vi la på och jag ringde direkt upp veterinären. Första hade inte tid att ta emot oss men jag fick ett nummer till en ny klinik här i stan som kunde hjälpa oss. Utan att först pratat och informerat min stackars chef om läget så bokar jag in en tid. Vi alla satt i bilen när jag babblade i telefonen så chefen förstod nog att något hade hänt. Han stannade bilen vi åkte med bakom min privata och sa ``Stick, åk hem´´ Så redan kl 10.00 var jag på dagis hos min älskade lilla vän.
 
När jag kommer in till Tex så kunde jag inte riktigt se någon skillnad på honom, tur var väl det. Jag hade nog inte klarat av att se det som dagispersonalen fått se under de timmar han var där i morse. Det var inte förän jag satt mig ner på golvet och väntade på att tiden skulle gå så vi kunde åka till vet som jag kunde se på honom att något var fel. 
 
Texas hade under morgonen varit väldigt orolig, han hade spytt och haft diarré, gått konstigt som om han haft ont i magen, tom så att han inte ens lyft huvudet när dagispersonalen kommit in för att titta till honom. Lilla stackars hjärtat. 
När samtalet kom, då var det som värst! När jag kom vid 10.00 då började det lugna sig lite och han piggnade på sig. Men jag han se hans tomma frånvarande blick och darrandet. 
Texas tyckte det var väldigt skönt att matte kom. Han började slappna av och han kröp upp i mattes knä och la sig sådär mysigt på rygg som han älskar. Helt slut var han stackarn! 
När vi åkte från dagis mot veterinären kunde man inte se någon större skillnad på honom. Han ville bara leka med sin kompis som gick förbi.
När vi väl hittat till nya veterinären så fick vi gå in på en gång fast vi var några minuter tidiga. Ja, han är trött men han vill inte riktigt visa det. 
Nu hade han varit fri från kräkningar och sprutdiarré i några timmar. Han var trött och lite knäsvag av all energiförlust. Tempen togs, hon klämde på magen och lyssnade på hjärtat. Hon hittade inga fel. Så vi drog slutsatsen att det var något han fått i sig som absolut ville komma ut. Detta hade jag i tankarna redan från början då Rocky hade sprutdiarré två dagar tidigare.
 
Då går mina tankar direkt på vad dom ätit. Det jag kan komma på är färsen! För några dagar sen kollade jag i frysen och såg att det fanns ett paket med färs som jag inte hade velat äta, lite frysskadat och något missfärgat. Men hundar har bättre magar än vi människor och jag är otroligt kinkig när det gäller mat och mat som ändrat färg osv. Så jag tog upp den till hundarna och delade upp den portionsvis och tänkte att ``nu jädrar ska Tex gå upp i vikt!´´ Skulle det vara matförgiftning så är det högst troligt att det är från färsen. För det är det dom äter och eftersom båda har reagerat nästan samtidigt och just den färsen är ny, så ja. Det borde vara det som är felet. 
 
Texas mår ok nu. Han har spytt en gång nu kl 14.00. Men kan inte avgöra vad det var. Om det var för att han är tom i magen eller för att han inte fick behålla vattnet han drack flera timmar tidigare. Det var bara väldigt illaluktande vatten och så lite galla på det. Han är mycket trött och det kan jag mycket väl förstå med tanke på att han kräkts hela 11 gånger på så kort tid, och diarré på det.
Vi är nu hemma från jobb och dagis för att han ska få kurrera sig och så får vi se hur dagen utspelar sig. 

Trötta hundar

Igår kom vi ner till husvagnen, så skönt att vara här igen. Hade planerat att denna helg skulle vi ha en riktig hundhelg. Och jovisst blev det så! Dagen började med en riktigt ordentligt långpromenad från campingen och in till centrala Västervik. Långpromenad med inslag av dog parkour, miljöträning och passivitetsträning. Helt otroligt väder har vi haft också, kunde gå större delen av promenaden i endast T-shirt, sol och blå himmel. Och varmt blev det, jag och gå med musik i öronen. Ja, ibland går det lite fort!
Efter nästan 2 timmar så kom vi hem igen, då hade vi gått runt milen. Min stegräknare ville inte riktigt vara med idag men något åt det hållet blev det. 
Tex hade fortfarande energi kvar. Medans jag och Rocky njöt av vårsolen så höll Tex på och rulla sig nöjt och lekte med sina leksaker i minst en timma till innan jag sen gick till vår husvagn och skulle göra något. Båda hundarna störtade i bädden och slockande direkt! Rocky med sitt älskade täcke Back on Track och med en Texas över sig.
Jag kände att Nää, jag vill köra slut på Tex denna helg. Jag anser att det är nyttigt att köra slut på dom helt lite då och då. Tex har varit lite understimulerad nu ett tag så det var på tiden. Nu kommer mina hundar ALLTID ha mer att ge men det är Dvärgpinscher det. Dom älskar träning, så är det!
Tex fick därför börja träna in något nytt. Jag känner lite att vi ska gå kurs om mindre än en månad och det kan vara bra om han vet vad en Apportbock är för något. Så idag har han fått lära känna bocken. Långt kvar men et är en början. Just det här momentet vet jag inte riktigt hur jag går vidare med så jag kommer nog inte utveckla det mer än så här till en början. Det får kursledare hjälpa till med. 

Jag har alltså klickat in att han ska ha den i munnen. Han tycker det är lite obehagligt med denn atunga och hårda kloss, men han gjorde det. Tyvärr insåg matte alldeles för sent att hunden var övertrött och orkade inte träna mer. Jag fick till ett sista klockrent gripande och sen var det nog för idag. Tex har varit jätteduktig trots att han både till utseende och sätt är väldig valpig fortfarande. 

Jag är så otroligt nyfiken på hur denna lilla krabat kommer utveckla sig och se ut när han blir stor. Mattes lilla valp <3
 
 

En här och en där

På Kistamässan under långfredagen knackade det på min rygg flera gånger. En av gångerna när jag då vände mig om så stod grabbarnas dagisfröken där. Gissa om Tex blev glad! Ojojoj, hela han utstrålade en enorm lycka över att få se henne igen. Vi pratade en liten stund och kom tillslut fram till att Tex skulle kunna få testa på att vara på dagis ensam över en förmiddag. 
Det har han idag fått göra! Tanken var att jag skulle hämta honom på lunchen, men så blev det inte. Tex hade skött sig så bra och även hittat lite nya och gamla vänner som han lekt massor med, så han ville vara kvar. Så, ja, Tex har idag varit ensam en hel dag på dagis utan Rockybus. Rocky har fått umgås med mig och det var såå mysigt. Bara han och jag, det var länge sen. Välbehövligt för oss alla tror jag med! Välbehövligt för både mig och Rocky att få lite tid bara han och jag, det är mycket Texas annars. Och bra för Tex att vara själv, stå på egna ben. 
Tror att jag ska gå vidare med det här även efter att allt är som vanligt igen och båda är tillbaka på dagis. Tror inte det ska bli några problem, har bara fått positiva ord på jobbet. Tror det är bra för oss alla att göra så här lite då och då.
Det är två nöjda och glada hundar jag har här hemma i kväll. Jag bara älskar att se dom såhär. 

Nationell utställning i Kista

Då har vi varit på hundutställning igen! Den här gången blev det den Nationella utställningen i Kistamässan under Långfredagen. Med hela 81 anmälda Dvärgpinschrar hade jag inga höga förhoppningar om att vi skulle ta oss långt. Vi debuterade i juniorklass och hade 13 andra mycket fina hanar i klassen. Tex är ju fortfarande väldigt ung och outvecklad på sina håll och vi blev ju bland de yngsta i klassen. Många andra hanar var betydligt mycket mer välutvecklade än Tex. Riktigt läckra hundar fick jag se. Jag fokuserade mest på Tex attityd och ha roligt med honom och det var det då inget fel på. Han var på strålande humör och visade sig verkligen från sin bästa sida. Han var så duktig min lilla grabb. 
 
Till min hjälp hade jag min fina vän Sandra som höll i kameran och servade mig och Texas under dagen. Stort tack till dig. 
 
Det blev vår tur att komma upp på bordet. Vår senaste erfarenhet på My Dog var inte rolig, dommaren var väldigt rätt fram mot honom, hård och frontade honom hårt. Tex blev rädd och backade undan. Så jag försökte hålla mitt lugn för att smitta av på honom. Den här gången gick det finfint och var lika glad som alltid!
 
Vi hade lite problem med kopplet och koncentrationen jag och Tex. Tex ville leka med de andra hundarna och hamnade lätt i galopp eller vinglade över mattan och jag hade svårt att hänga med i vändningarna vilket gjorde att det blev ryckigt som i sin tur ledde till att Tex drog i koppelt en massa och fick hostattacker. Ingen jämn gång med andra ord. Men stundtals tyckte jag att han fick till det riktigt bra.
``God typ. Bra storlek o prop. Maskulint men lite tunnt huvud. Bra parallellitet, saxbett. Fina ögon. Bra hals och överlinje, mkt rak i fronten ger obalans i rörelse. Bra bakställ, kors o svans. Mkt bra päls, färg o tecken´´
Trots att Tex fick åka på utställning själv utan sin trygghet Rocky den här gången så är jag så otroligt stolt över honom. Visst är det kul med fin kritik men den här gången överväger nog hur duktig han varit under dagen. Inte trode jag att han skulle gå in med så fin attityd, än mindre kunna slappna av helt ensam. Nä, jag är så stolt över honom!