Då har vi än en gång tränat lite personsök. Första gången för båda när det är snö ute. Båda var riktigt duktiga och jag tror allt att dom kommer bli superduktiga på detta framöver med lite mer träning. Så kul är det! 

Texas fick lite lättare uppgifter än Rocky som fick svårare terräng och längre avstånd i sina. Studvis hade Rocky snö upp till magen och med stock, sten och ris var det inte lätt för honom att ta sig fram. Han tom hade snö innanför täcket stackarn! Men han grejade det och hittade figge gång på gång. Sen hade jag en mycket trött hund i både kropp och knopp. Det bästa av allt, jag tror att hans kropp håller. Jag är så lycklig! Jag hade aldrig släppt honom i denna tuffa terrängen innan jul, men nu verkar det vara på bättringsvägen och han är så otroligt glad nu. Glad, nöjd och nu har jag inte längre bara en hund att träna, jag har två!!!

För en tid sen fick jag för mig att jag ville lära mig att sticka. Jag kan ju grunderna men iom att jag är vänsterhänt så är det svårt att hitta någon som kan lära mig. Jag hittade något jag ville göra och självklart valde jag ett plagg till Rocky. Men vartefter jag kom i mallen så insåg jag att detta kanske var lite för svårt. Jag han alltså inte ens börja sticka plagget utan bara i träningen innan så insåg jag att detta var på tok för svårt för de kunskaper jag har. 
I samma veva som jag var hemma hos svärfar och hans fru så nämnde jag detta för henne. Vi pratar rätt mycket pyssel hon och jag. Och det hela slutade med att arbetet gick över i hennes händer. Idag fick jag ett meddelande att plagget var klart. Fick dessa bilder. Åhh så fint det blev!!! Inser att det här hade jag aldrig lyckats med. Så ett stort tack till Monica som ville hjälpa mig med denna. På lördag ska jag upp till dom och träna igen. Då ska han få testa den. Spännande, den är såå fiiin :D

 

Ingen kan vara lyckligare än jag! När hösten kommer och kylan med den så ``försvinner´´ Rocky. Han liksom hamnar i en bubbla. Han blir stel, får ont och verkar tom. Jag blir rädd att det är vår sista tid tillsammans. Han har så mycket krämpor att jag blir rädd för att vi kanske inte har så lång tid kvar.

I år har det varit extremt! Jag vet inte om det har med att han faktiskt börjar bli äldre eller att det är Texas eviga energi som gör att han känns så mycket äldre. Det har säkert sin del i det hela men bubblan har ändå funnits där.

 

Men då precis innan nyår den 28 December 2014 när vi var ute en heldag i skogen och grillade. Då när det var -15 grader och Rocky hade på tok för mycket kläder på sig. Då såg jag något i honom som gjorde mig otroligt glad. Den där LYCKAN, lyckan och glädjen som jag saknat i honom. Han sken upp och levde livet. 

 

Nu har det gått ett tag och Rocky har bara fortsatt i samma spår. Härom dagen gjorde han något som fick mitt hjärta att slå hårdare. Rocky har inte velat göra något på flera månader, han har som sagt varit helt tom, borta. Jag har låtit honom vara, låtit honom välja själv om han vill träna eller inte. Visst, jag kan träna med honom men når liksom inte hela vägen in även om han blir glad när vi väl gör det.

Men då för några dagar sen så hade jag deras balansboll framme. Rocky började vanka fram och tillbaka, såg lite fundersam ut och tillslut gjorde han en gest till mig och ville hoppa upp på bollen. Självklart fick han det och sen dess har vi fortsatt. Han vill stå på sin boll och göra konster för matte. Det bjuds på både det ena och det andra med en härlig energi, just den energi jag inte sett hos honom på väldigt länge. 

Därför är jag så glad just nu! Även Rockys kropp har ``mjuknat´´ och fått annan form de senaste dagarna. Jag känner inte den där sammanbitna, stela kropp han haft utan en mjuk och smidig kropp som orkar och inte har ont. Kanske är det så att alla mina förtvivlade tankar om att all fys och träning med Rocky är slut, det kanske inte stämmer.

 

Jag vet inte hur det här låter, men jag tror min hund har kommit tillbaka!

 

          

...för idag är det Texas 9-månadersdag! Hurra hurra hurra!

Så nu blir det ingen mer valpklass för den här lilla herren. Nu är det juniorklass som gäller framöver.

Vart tog min lilla lilla valp vägen som jag hade i sommras?!

 

Matte känner sig bättre och i morgon blir det jobb igen. Därför har vi tagit oss en liten promenad idag för att sparka igång kroppen lite. Det var skönt att få komma ut lite! 

 

Han är så otroligt rolig hund att jobba med. Vi har fortsatt våran träning lite och vilken energi, vilken vilja till att jobba. Jag älskar det! Fortsatte träningen ``välj själv´´ Alltså att han fick välja själv vad han ville göra. Det bjöds på fina lägganden, snurr, tass, buga, hakan i golvet och dessutom något som fick mig att tappa hakan. Ett klockrent ``Upp´´, alltså från liggande till sitt med ett litet skutt med frambenen. Hihi. Duktig vovve! :D

 

Har för övrigt även hittat mattan jag letat så länge efter. Idag fann jag den och klippte direkt isär den för lite träning. Vilken skillnad! Nu halkar han inte lika lätt och kan därför hålla kvar positionen. Utan mattan halkar han även i sitt! Han åker baklänges.

 

Villken fantastisk dag det har varit! Bilen gick kl 03.00 i morse och vid 07.20 knallade vi in på My Dog i Göteborg. Det blev en lång men en väldigt glädjefylld dag. Förra veckan fick jag beskedet att Tex uppfödare inte kunde komma, och sen dess har vi försökt få någon att ta med hunden hon skulle ställa upp till mässan så jag kunde ställa honom. Men vi lyckades inte! Nu blev hon bättre och orkade av att köra vägen upp för att överlåta allt till mig. Maltutuli Love Generation ``Zack´´ hamnade i mina händer.

 

Millenhoff Buffalo Trace ``Texas´´ var först ut i valpklass, hans sista! Man lär så länge man lever och den här gången gjorde dommaren något jag inte var van vid och jag klantade mig riktigt ordentligt. Men det gick vägen iaf och han plockade ett 1:a pris, HP och BIM.

Himla häftig känsla det där! Men då förstod jag inte vad som hände. Jag är ju trots allt väldigt ny på detta så det var inte förän allt var över när Sara kom springande efter mig och berättade allt. Hon berättade att det tydligen inte är vanligt med dvärgpinscher i stora finalerna och ägaren berättar att han aldrig kommit så långt tidigare. Riktigt kul verkligen!

 

Vilken välbehövlig kväll! Den här kvällen behövde både vi. Bara Rocky och jag, lite egentid! Ikväll åkte vi in till Hundens Hus i Norrköping och tränade lite. Det var lite prova på saker och vi hamnade såklart genast vid stationen med sök! 

Det visade sig att hon som höll i den stationen är matte till en av grabbarnas rumsgranne på dagis. Lite kul! Hon visade lite och använde sig av glasburkar med en doft i. Precis så som jag försökt med tidigare. Men jag har verkligen fastnat! Jag vet inte hur jag ska få Rocky att förstå vad jag är ute efter. Han har näsan och drivet, men på något sett kan vi inte få ihop det. Problemet visade sig även under träningen och vi höll på en bra stund. Fick byta tekniker och testa oss fram. Men tillslut fick vi till en någolunda fin förståelse där han verkligen visade vilken burk det faktiskt var. Hans markering är buga! Jättekul verkligen, nu vet jag hur jag ska göra...hoppas jag! Burkarna var suveräna och fick mycket fina tips jag tänker gå vidare med. Nu blir det att inhandla burkar!

 

Det blev även några rundor rally. Det är ju som så att några fått för sig att jag ska debutera rallylydnad i år. Kul tycker jag. Men efter idag vet jag precis vad vi behöver träna mer på! STÖRNING! Men även där fick vi till fina rundor.

 

Rocky låg helt slut i bilen på väg hem. På tok för sent blev det också, jag som tänkt komma i säng tidigt idag. För inatt bär det av mot Göteborg och My Dog :D

Ja nu är det inte långt kvar. Som jag har längtat! I natt kl 03.00 går bilen hemifrån och styr mot Göteborg! 

Det ska bli så spännande och så roligt att få komma dit igen. Att få gå in i ringen tillsammans med Texas och göra det vi gillar mest och shoppa loss bland montrarna. Åh vad jag har längtat!

 

Jag känner mig riktigt nöjd med allt, jag har koll på allt som skall med och fixat det som skall fixas. Äntligen har jag sytt ett överdrag till buren så dom slipper bli stressade över förbipasserande eller för närgångna hundar, och så slipper jag alla filtar som ramlar ner hela tiden! Jag är riktigt nöjd med den även om jag han inte bli färdig innan symaskinen gick sönder. Tanken var att sy på fickor och en ``dörr´´ men det får bli en annan gång.

 

Har även hittat mig ett par skor till min outfit i ringen. Så nu slipper jag springa i smutsiga gympadojjor! 

 

Hunden har fått sina tänder borstade och skrapade, dom såg fina ut så det var inte mycket att göra på dom. Han är badad och där gjorde han mig mycket stolt. Den vattenrädda lilla valpen jag hade stod helt stilla, lös i duschen med hög svans och lät mig bada honom. Han verkade njuta riktigt av det. Det glädjer mig. Duktig vovve! 

 

Under dagen ska även maten vi ska ha med oss göras klar, packa allt som ska med och få ut allt i bilen. Ikväll ska jag och Rocky smita iväg en stund och träna på hundens hus. Det ska bli kul. Texas får vara hemma med husse under tiden. 

 

 

Sen Texas kom hem till oss så har jag hela tiden haft i baktanke att jag vill försöka mig på att löpträna igen. Jag har så svårt att komma igång och få in det på rutin och ännu svårare att få min kropp att acceptera det. Mina höfter och rygg vill inte alltid som jag vill. Och sen är jag helt slut när jag kommer hem i veckorna att jag inte orkar mer fysiskt än vad jag redan gör då jag har ett fysiskt arbete.

 

I julklapp fick jag lite presentkort som jag idag har delvis handlat upp. Med mig hem fick jag finfina träningskläder som verkligen föll i min smak.

 

Tex är en hund med mycket motor, ingen rast ingen ro här inte så han behöver springa av sig lite. Så nu finns inga undanflykter till träning längre. Vi ska ut och springa av oss energi han och jag!

 

Planen är att börja i vår. Dels för att Texas ska bli lite äldre och kanske även hinna passera 1 år och dels för att det ska hinna bli lite ljusare ute. 

 

Det här behöver vi!

År 2015 kunde inte ha börjat på ett bättre sätt än det har gjort! Under förmiddagen packade vi in oss i bilen och styrde mot svärfar och hans fru. Monica och jag planerade en dag i skogen med personsök. Det är ju så skoj! Och det vet jag att Rocky tycker också, han har fått testa på detta några gånger nu och han älskar det verkligen. För Texas var det dock första gången. Är så glad att vi fått varmare väder och att snön inte ligger kvar för Rockys skull även om jag älskar snö själv. Men Rocky kan göra så mycket mer utan snö och kyla. 

 

Det var ju trots allt bra länge sen vi tränade detta så jag bad Monica att friska upp honom lite och göra det lätt för honom. Det hade ju inte behövts! Han for iväg klockrent och hittade henne utan problem alla gånger. Det märks att han riktigt jobbar och tycker det är kul. Vid ett tillfälle sprang han förbi henne med bara några meter. När han jobbar som bäst så tittar han inte, han går bara på näsa därav varför han sprang förbi henne. Men sen fick han upp vittringen igen och hittade henne. Det var på lite mer öppet och blåsigt ställe. Personspår och sök är verkligen Rockys grej!

 

Tex fick testa på detta för första gången. Han grejade det fint även han. Men han har såå mycket energi den där lille nu att han lätt tappar koncentrationen. Men han hittade Monica finfint även han. 

 

 

Monica vet ju om att jag syr och pysslar mycket. Hon tyckte att jag behövde lite tyg eftersom hon ville bli av med det. Nu har det hamnat i min tyghylla. Hehe, nu kan jag sy massa. Det lär räcka ett tag :P

Första projektet ska sys redan i helgen. Det ska bli ett överdrag till deras bur. Ett överdrag som kan hålla värmen på vintern så jag slipper hålla på med alla dessa filtar över buren som jag har nu. Men även som insynsskydd på utställningar så dom slipper bli uppstressade över förbipasserande eller närgångna hundar. Det fanns mycket kul i de två sopsäckar med tyg jag fick.

Tack än en gång Monica!