Jag är så så så ledsen! Sen bröllopet har saker och ting varit i väldig oordning här hemma och vissa saker har jag ännu inte hittat såsom min kameraladdare. Igår fann jag den men då sa mamma att den var hemma hos henne. 

Just nu kliar det lite extra i fingrarna, jag vill ju ut och leka med kameran. För det var ju så länge sen jag verkligen fick sitta länge och bara knappa och leka med den, men också för att jag här om dagen köpte mig en fjärrutlösare som jag så gärna vill testa. 

Problemet nu är att mamma och jag inte bor i samma stad men vi har våra husvagnar på samma camping. Nu är det så tokigt att vi lyckas gå om varandra. I morgon åker vi till husvagnen igen och är där till på fredag förmiddag, och på kvällen där kommer mamma ner. Åhh jag vill ha min laddare så jag kan leka med kameran. Kommer förmodligen inte få den förän helgen därpå!

Det är en trött vovve jag har med mig hem ikväll. En riktig genomkörare blev det på klubben. Skönt att äntligen komma hemifrån lite och träna på andra ställen. Vi har ju mestadels hållt till på hemmaplan och även på campingen. Men idag fick det bli en sväng till klubben. Och där fick vi träningssällskap, och det är sällsynt för oss!

 

Jag var ute i god tid och han att rasta av och värma upp honom ordentligt innan jag gick ner till plan. Lydnadsträning stod på schemat men mjukstartade lite med agility. Å jävlar vad han tycker det är kul! Vill inte hoppa för mycket med honom iom hans ryggproblem. Han landar alldeles för stumt och det är inte bra för hans rygg. Men idag fick det bli en sväng på agilityplanen med. Allt satt som en smäck! Hindren, tunlarna, A-hindret, balansen och så även de vi börjat nosa på men inte kommit så långt med. Platten gick galant och även däcket som vi inte tränat på alls. Så taggad hund, han tycke det var så kul verkligen.

 

Vidare till lydnaden. Jag blev introducerad på lydnadshindret och testade det för första gången. Under tiden fick Rocky passivitetsträna och ligga en bit bort medans jag kollade på när dom andra körde. Bra träning för Rocky att bara ligga still och vänta, han börjar lätt gnissla och blir otålig om jag inte gör något med honom eller pratar med andra men inte med honom.

Lydnadshindret gick finfint, försökte få honom så pigg och på som bara den för att han inte skulle sätta ner tassarna på hindret som han lätt kan göra. Men det hände bara någon enstaka gång. Så det var kul, kul att få lära sig nya saker. 

 

Tränade lite fjärr med hjälp av lydnadshindrets plankor för att rama in honom och det fungerade finfint. Vi har ju inte tränat på detta mer än på hemmaplan. Men han fixade det galant trots annan plats och lite störning. Nu ska vi bara få till det där att han ska ligga helt still och inte röra sig alls. Om någon har tips och idéer så är det välkommet!

 

En kort sväng i fritt följ men jag kände att han började segna till lite så vi avbröt och tog en paus. 

 

Och därefter blev det en fartfylld sväng på agilityplanen för att väcka upp oss igen. Även denna gången fixade han det finfint men jag såt tillslut att krafterna tog slut. 

 

Som nedvarvning  blev det lite tankeverksamhet. Tog fram ett föremål som vi inte tränt in. Han är inte ens bekant med formen på detta föremål. En BOLL fick följa med och undrade hur han skulle reagera. En trött kille men han försökte till max i alla fall. Han förstod precis vad jag var ute efter och greppade bollen precis som med allt annat. Vid något tillfälle så blev det en liten apportering av det hela med. Han är ju för duktig min kille. Det släpper nu och det är så kul. Fick lite beröm också och det känns skönt. 

 

En riktig genomkörare blev det, riktigt skönt! Nu väntar en lugn kväll med mys i soffan, massage och stretching för hunden och gottgott till husse och matte. 

Jag är supernöjd över hur resultatet blev på godiset som tillverkades under gårdagen. Tanken var att göra kycklingtugg men upptäckte att jg inte hade någon kyckling hemma. Istället tog jag fram rådjurslunga och lammhjärta. Rådjurslungan ville jag ha lite tjockare skivor av, därför blev det inte mycket av den högen. Men lammhjärtat blev det destå mer av. Till och med så att jag tog fram ett till ur frysen för att göra mer. Jag skär alltså djupfruset hjärta och då lyckades jag få till sådär jättetunna skivor. Nu medans matte äter onyttiga chips på semestern så ska Rocky få äta det med, fast nyttiga chips gjorda av lammhjäta. 

Sen blev det hela 33 lammhjärtatugg. Även det helt godkännt av herrn! 

Så nu är förrådet fyllt lite iaf. Vi får se, kanske tar fram och gör ytterligare en uppsättning med något ikväll innan vi sticker på träning han och jag. Det är ju kul, både nyttigt för hunden och billigt för mattes plånbok!

Nu kommer han inte undan längre!

Nu har jag rutat in honom och tränar fjärr.

Det känns helt fantastiskt underbart med semester. Slippa känna att man ska behöva välja bort saker för att hinna med annat. Nu slipper jag att välja bort bloggen och kan skriva massor och varje dag vilket känns underbart!

 

Dagens träning har varit fortsatt träning i inlärningen av slalom och idag även positioner, det var ett tag sen vi höll på att finslipa den delen. Vi kör inte länge med de bägge delarna utan vi varvar lite. Så på ett träningstillfälle så körs båda delarna fast med färre repitioner. Korta korta pass flera gånger om dagen, och att sluta i tid!

 

Vi har haft slalompinnarna upp i trädgården en tid nu just för att kunna träna såhär ofta. Dom står i tre stationer, station 1 är med en pinne. Det är steg ett, att kunna gå runt en pinne. Station 2 är med två pinnar. Steg två, kunna gå igenom två pinnar. Och slutligen station 3 är med tre pinnar. Steg tre, kunna gå igenom port två. 

 

Vi har tagit det mycket lugnt, arbetat oss igenom alla stationer, speciellt de två första så han riktigt kan dom. Nu har vi nyss börjat nosa på station 3 och idag tog han självmant tredje pinnen helt själv utan att jag visade honom hur han skulle gå. Bra där! Han tänker själv och äntligen börjar han att förstå vad jag vill. Vi har klarat detta förut på agilityplanen men då har jag fått visa honom vägen hela tiden. Nu känns det som att vi måste komma vidare och då har ``free shaping´´ hjälpt oss massor. Plus att det tar med på honom att tänka själv än att få allt serverat hela tiden. Sen har jag märkt att hans självförtroende har stärkts av detta och det gillas skarpt!

 

I lydnaden tragglar vi med att han inte ska sväva ut så mycket i högersvängarna samt att bibehålla ögonkontakten med mig. Idag fick jag tummen ur och tränade mot vår garageport. Det tog inte lång tid innan positionen satt, även när vi lämnade den trygga väggen. Så vi fortsatte med kontakten. Ja, jag får ju peppa honom massor men även där så fick vi till det riktigt bra tillslut. De två pusselbitarna ihop blev riktigt fint! 

 

Ikväll blir det lite fjärr, inlärning av nya kommandon till det. Det har funkat kanon hittills så fjärren sitter nog den med snart. Ska testa lite nya saker framöver så kanske han kan hålla sig rak och still på en plats. Lite klurigt det där men det ska nog gå. Vi kämpar vidare!

Nu har jag gått på semester och då har jag tid för det där som jag annars inte har tid med så ofta. Egentillverkad hundgodis! Det är både billigt och nyttigare för hunden än att köpa färdigt, men det är just tiden som är problemet, ca 8 timmar ska de stå inne i ugnen. Just nu står tre plåtar med rådjurslunga och lammhjärta inne på tork. Jag ska testa en ny variant och idag blir det några lammhjärta på tugg, och en hel del smågodis i större variant. Får se om jag klipper isär de i mindre bitar eller om det blir ``chips´´liknande godisar som jag kanske faktiskt lyckats få till. Dom blev tunna och bra idag så vi håller tummarna. 

Godislådan behöver nämligen fyllas på, även sorteras lite på sånt han inte äter och det som legat för länge. Så det får bli dagens pyssel. Sortera och fylla godislådan nu inför semestern!

Ja, idag var dagen då jag och Rocky skulle åkt upp till stora Stockholm och hämtat hem en kompis till honom och en träningskompis till åt mig.

Anledningen till att jag inte berättat något är just av den anledningen till att jag alltid blir lika glad över händelsen. Men jag vågar inte tro på det, vågar inte tro på att det är sant. Jag vill helt enkelt inte berätta förän det är helt klart. Jag blir bara så ledsen om det inte hade gått. Och så var fallet även denna gång. Saker och ting går inte alltid som planerat. Allt kaos med mitt jobb den senaste tiden var det som stoppade det hela denna gång. Situationen var ohållbar och personen kunde verkligen inte vänta och se om jag fick behålla. Jag förstår personen helt men är själv ledsen över att det inte blev något av det. Jag hade ju gått i flera veckor och planerat och tänkt ut allt. Men nu fick hunden ett annat hem och kvar blev jag och Rocky åter igen ensamma. 

Ja så kan det bli, tråkigt tråkigt. Men livet fortsätter

Jag är så träningspepp så det är inte klokt! Har suttit flera kvällar i rad och kollat på underbara klipp på youtube med hundar och ägare som tränat. Har börjat träna in fjärren på ett nytt sätt och det går framåt, men än har vi långt kvar på det momentet. Jag får inte riktigt till det här med att han inte ska förflytta sig hela tiden. Men vi övar på!

 

Sen har jag kommit till den här punkten då jag inset hur mycket jag skulle vilja dra med Rocky. Det tog bra lång tid innan jag kunde fixa till en dragsele till honom som jag tillslut fick sy helt själv. Bra blev den om inte perfekt, för den sitter verkligen super på honom. Men nu har jag kommit till den punkten då jag insett att man kanske inte ska dra tungt med en vanlig dragsele, jag har utforskat och tittat en massa på hur dragpunkten fungerar och trycker på en dragsele och den bör inte vara där den sitter, risk för skador. Då kom vi in i träsket ytterligare en gång. Nu är vi på jakt efter en WP-sele. Jisses vad mycket det finns! Jag har åter igen gått i tankarna att göra en själv men jag tror inte jag får till en viktig detalj ordentligt. Så nu är min fråga till er läsare!

Hur många här håller på med WP och vart har ni beställt er sele? Jag har hittat några hemsidor som gör men vågar man lita på alla! Skriv och berätta vart just du beställt din WP-sele.

Idag har vi äntligen träffats igen. Eller ja. Rocky och Nico träffas ju varje dag, dom är ju boxgrannar på dagis! Men mattarna hade allt en del att prata om. Alltid lika trevligt att ses. 

Vi tog en härlig promenad och M hittade en väg till Hällristningar. Det tyckte vi lät intressant och styde dit. Hundarna på på hugget, riktigt på hugget och lyssnade efter allt. Förmodligen för att det blåste ordentligt inför oväder och för att vi höll till precis bakom Bråvalla festivalen med alla dess besökare. Mycket rörelser!

 

Vi fann hällristningarna och jag må säga att det var riktigt häftigt att se! Vi såg båtar, getter, svärd och massor fler saker där på stenen. 

 

Efter en stund började vi helt oplanerat att träna lydnad. Jag är så inspirerad av M och Nico. Dom är så duktiga! Älskar Nicos kontakt så det var det jag och Rocky tränade på. Kontakten i linförigheten. Jisses vad jag fick peppa honom, berömma honom hela hela hela tiden. Fick till det riktigt bra men så fort jag slutade och inte gjorde saker hela tiden då tappade han kontakten. Måste få upp koncentrationen på något sätt! Just nu kan vi inte gå långa sträckor rakt fram utan att han tappar. Men det löser vi!

Kontakten han gav stundtals, DEN var gudomligt underbar!

Men så har vi de där högersvängarna och ögonkontakt, dom går inte ihop. Han flyter ut och hamnar lätt framför. Han rättar sig oftast men vi pratar om att han lätt kan hamnar 1 meter framför mig i högersvängarna. Något att jobba på. Jag tror helt enkelt det handlar om att han del inte har hittat stabiliteten i att gå rakt med ögonkontakten, sen även att han så gärna vill se mig helt och hållet och det gör han bättre om han flyter ut. Det här måste vi träna vidare på. Ska fixa till en yta så jag kan träna mot en vägg oh hörn framöver. 

 

Det här var första ordentliga träningen...och spontana sen han fick vila efter sin allergiska reaktion. Jag kan meddela att herrn blev trött! Åskoväder påväg in....som inte kom tack och lov. Men det var kvavt och han har då inte fått träna på några dagar. Men nu är han friskförklarad!

Vi hade precis kommit hem efter en lång bilkörning med långa bilköer. Jag satte mig ner en kort stund för att bara inte göra något en liten stund innan jag skulle börja med städning och lite annat. Jag fick ett sånt sug efter att gosa med min hund och ställer mig upp för att gå bort till honom. När jag kommer fram ser jag att han fått en väl markerad ``bulle´´ på högersidan av nosryggen. Man blir ju direkt orolig!

 

Jag började klippa gräset och hade ständig koll på Rocky för att se om något hände med honom. En timma gick, gräset blev klippt jag gick in. Bullen var fortfarade kvar. Sätter mig och skriver ett nervöst inlägg här på bloggen och 10 minuter efter det kollar jag till honom igen. Då är bullen borta!!

 

Då blev jag bara mer orolig, tänk om jag inte skulle se om hela huvudet hade svullnat upp, tänk om jag inte skulle lägga märke till det. Många tankar snurrar runt i skallen. Strax därpå ca 15 minuter efter att bullen försvunnit hoppar jag in i duschen. Kollar till Rocky en sista gång och han ser normal ut, kanske något lite längre fram på nosen. Kan jag ha missat när jag kollade honom sist?!

 

Hoppar in i duschen, lät dörren vara öppen och la Rocky i hans bädd som jag placerat precis utanför toaletten. Duschade klart och drar undan drapperiet och möts av en hämsk syn. Rockys ansikte hade svullnat upp, hela han var bulig och uppsvullen. Jag får panik och behövde samtala med Rockys uppfödare. Ringer sen runt för att hitta ett jouröppet djursjukhus. Lättare sagt än gjort, Valla hade precis stängt 10 minuter tidigare så jag kom till Strömsholms djursjukhus. 

 

Under samtalet med veterinären så svullnade ansiktet upp hela tiden. Nu svullnade vänstersidan av ansiktet upp. Ögat kunde han inte öppna mer än till hälften av svullnaden och mungipans ände försvann. Han såg ut som om han snusade och hamstrade mat. Skinnet blev rosa och knottrigt likt som när man får myggbett. Han började klia sig.

 

Veterinären tyckte inte att vi skulle komma in. Dom trode precis som både jag och Rockys uppfödare anat att det var just en allergisk reaktion. 

 

Men mitt under samtalet med veterinären märker jag hur svullnaden går ner. Mycket märkligt! Vi la på och svullnaden gick ner ännu mer efter det. Vid läggdags så såg han bra mycket bättre ut, snusläpp och hamsterkinder endast. Men då började han klia sig något otroligt mycket, på hela kroppen! Det fortsatte han med hela natten. Vände, vred, kliade och sov oroligt. Inte många timmar sömn denna natt.

 

När vi vaknade kl 5 i morse kollade jag direkt till honom. Hade ju haft koll på honom hela natten då han fick soa i sängen. Det ville han dock inte utan han ville ligga i sin bädd. Det slutade med att jag fick lägga bädden i sängen också! Haha. Men iaf, kl 5 i morse så syntes det ingenting på honom. Men han fortsatte klia sig.

 

Rocky mår bra, jag hade bett dagis hålla ett extra öga på honom men dom har inte sett något, han har varit precis som vanligt. Jag undrar verkligen vad som kan ha orsakat denna allergiska reaktion som han fick. 

 

Bullen på nosryggen när jag först la märke till den

 

Här lägger sig svullnaden då precis efter samtalet med veterinär. 

Här syns hur ögat var påverkat och hur sned han blev i munnen av sin snusläpp och hamsterkind.

Dessa bilder är ingenting mot hur han såg ut när han var som värst. Då kunde han inte se mer än på halva ögat!

 

 

Rocky får fortsatt vila. Vi tar det säkra före det osäkra och vilar några dagar innan vi kör igång igen. 
Det har dock matte svårt för. Hela dagen har jag kommit på mig själv med att funder på vad vi ska träna på under kvällen. Haha. Matte får vänta lite!!!

Vi har nu kommit hem till huset igen efter långa bilköer hem från Västervik. Men nu är vi hemma och jag satte mig ner en kort stund för att varva ner lite efter lite pyssel med hemmet. Då ser jag att något är annorlunda med Rockys ansikte, kollar närmare och ser att han fått en ``bulle´´ på nosryggen förmodligen efter ett bett. När och var han fått detta bett, det vet jag inte. Hoppas verkligen inte att det är en orm som varit i farten. Tycker bara det är lustigt för Rocky säger alltid till om han får ont eller om något inte är som det ska. 
Jag har klämt och känt på bulan och det känns som den är vätskefylld men endå inte för den är hård. Men han har inte ont av den. Däremot tyckte jag precis att han kliade på det, men är inte säker då det var en soffa ivägen. 
Jag ska ha stenhård koll på honom ikväll och se om något händer och så ska jag säga till dagis i morgon om detta. Men än så länge är läget under kontroll! Håll tummarna att det inte är en orm som bitit min bästa vän på näsan!

 

 

Regnet har precis börjat falla från himlen. Då tycker jag det är mysigt att spela spel. Laddade Rockys alla brädspel och njuter av det jag ser. 

Rocky har börjat inse att man faktiskt kan använda munnen i fler sammanhang. Just detta spel är det nästan ett måste att använda munnen, att slå och skrapa som han gör med frambenen är inte så effektivt och tar lång tid, om han ens får upp dom! Men sen vi började med föremålsträningen har han börjat använda den träningen i detta spel och dragit nytta av den. 

Vilken fin midsommardag vi haft! 

Uppehåll hela dagen men med några moln. Trots det tittade solen fram och vi såg blå himmel lite då och då. 

Vi sov länge idag, det var välbehövligt efter den jobbiga vecka på jobbet jag har haft. Men nu är mitt jobbekymmer löst och på måndag får vi ny arbetsgivare och vi slipper att gå i konkurs. 

 

Hela förmiddagen gjorde vi kransar att ha på huvudet under midsommarfirandet. Rocky skulle såklart ha en han också. Många blickar och ``Kolla hunden har en krans´´ har det blivit. Men också många som kommit fram och velat klappa. Jag är imponerad över hur bra olket har varit på att fråga om lov innan man bara klampar in och klappar honom. Endast en person, en väldigt ung flicka, kanske 4 år klev över gränsen. Annars har alla frågat och idag var dom många som ville komma fram och klappa. Bland annat ett folk som hade en vän med dvärgpinscherkennel. Från Södertälje faktiskt. Måste kolla upp det, fick se lite bilder och jag föll pladask för det jag såg! Sen verkar det som att Rocky får en dp kompis i sommar, för på måndag kommer grannen några husvagnar bort att ta hem sin 8 veckors dp valp. Kul, undra om jag kommer att kunna hålla mig!?

 

Innan midsommarfirandet tog jag och Rocky oss en lång och härlig cykeltur. Välbehövligt för han hade såå mycket spring i benen. Och efter att matte hade bundit klart kransarna så fick det bli lite föremålsträning. Men idag hade jag bar hundväskan med mig och orkade inte gå till min egna husvagn då jag satt hos mamma. Så jag tog det jag hittade, jag hittade en massageborste i gummi och en bandagerulle. Rocky visade direkt hans kunskap om vad vi tränat på de senaste helgerna och började genast att greppa. Jippie! Matte glad!

Vi satt på mammas trall och bandagerullen är rund och Rocky verkade gilla den massor. Han lyfte mer än vanligt och jag kunde se at han tyckte det var så kul att han tillslut började att leka med den. Han hoppade upp i luften och slängde iväg den. Han hade kul! Men den är runt och den for lätt genom luften så ibland både rullade den nerför kanten på trallen eller flög ut på gräset. Då kom jag på vad jag ville göra härnäst! Jag använde mig av allt jag tränat på och anstrände mig till max. Jag riktade in mig på bandagrullen som låg där ute på gräset någon meter bort. Han var så arbetsvillig så jag lät honom tänka lite och mitt mål var att få honom att plocka upp bandagerullen från gräset tillbaka till mig på trallen där jag satt. Jag hade inga förhoppningar om att han skulle lyckas men ville testa och se vad som hände. Ja, jag vill ju alltid mer när det går bra och kanske var det dumt när han precis lärt sig att lyfta ett föremål så högt. Men jag testade. I början gick det segt men jag ansträngde mig till det yttersta för att verkligen berömma så mycket som möjligt och så RÄTT som möjligt. Så efter ett tag gjorde Rocky sitt första apporteringsförsök. Han sprang ut till den blå bandagerullen på gräset, greppade och vände tillbaka mot mig. Han vad så glad och ville mer själv så han nästan kastade rullen den sista biten och den hamnar mitt framför mig! Jag kan inte förstå det. MIN HUND HÄMTADE JUST ETT FÖREMÅL! Ungefär 2 meter kan vi säga, 2 meter! Stolt matte. Som vi kämpat, ojojoj. Gissa vem som kommer att springa och köpa bandagerullar nu, hahaha. Jag gjorde som alltid, jag avbröt träningen på stört och belönade massor, allt jag kunde och jag såg på honom att han tycker det här är så kul. Kan verkligen inte förstå det, i så många år som vi försökt med detta. Idag hämtade han ett föremål! Hihi

 

(Mobilbilder) Han var påväg flera gånger att hämta men så fort jag säger bra eller egentligen bara säger något så släpper han direkt. På bilden ovan kan man se när han just hämtat den. På första bilden kan man se hur fint och ordentligt han grappar, annars småbiter han. Vill gärna inte greppa med hela munnen. Och på understa syns hur högt och fint han bar upp den. Annars lyfter han så mycket att den fortfarande nuddar backen! Det var något med bandagerullar. Även den ``piggiga´´ massageborsten i gummi blev jag förvånad över att han tog. Greppade fint där med trots att den var mycket svår att få tag på då den bara la sig på backen hela tiden. Framsteg, stora hopp fram!

Nu ikväll har vi suttit inne hos mammas husvagnsgranne och dukat upp långbord. Då fick jag se en mycket trött hund. Vilken dag han har haft. Så mycket folk det har varit! Det har tagit på krafterna och pluttis är helt slut nu. Mycket har han fått vara med om idag. Massvis av folk vid midsommarfirandet, tränat föremål, mängder av barn och vuxna som klappat honom, en lite för full man som kom fram till honom och var lite för på även på mig faktiskt. Men han skötte det bra, han visade mig tydligt men jag bad honom att vara lugn vilket han förblev, sen blev det mattes uppdrag att bli av med fullgubben och ge Rocky ro. Älskar att Rocky och jag kan föra dialog!

 

                                                                 Glad midsommar!

 

Rocky och jag har tränat föremål i så många år. Matte har velat leka och använda föremål i träning men hunden ser inget roligt med föremålen alls. Han ignorerar fullständigt, går inte ens fram och nosar.

I så många år har vi nu tränat, vi kom en bit på all träning men vi fick inte till det riktigt. Det var något som saknades. Just det där lilla extra har vi ny fått till och vi kommer framåt för varje helg som går. Jag har hittt knepet. 

 

Som jag skrev i tidigare inlägg. Rocky föredrar att man tränar små korta pass men väldigt instensivt i några dagar med något nytt. Sen vill han ha en paus. Det är så vi har gjort. Alla föremål har stannat i husvagnen när vi åkt hem efter helgen. Sen har han fått sig sin lilla vila från just den träningen och ist har vi tränat annat hemma såsom tepåsesök och slalom som varit de två nya på hemmafronten. Dessa två blir inget med när vi är i husvagnen. Då har han ledigt från det.

 

Det går framåt jag kände det redan förrförra helgen när vi var här nere senast. Ja vi har faktiskt inte föremålstränat ett dugg sen två helger tillbaka. Men han visade mig något som jag inte sett tidigare då för två veckor sen. Ett driv, ett helt annat driv mot vad jag är van vid när vi föremålstränar. Jag såg glädje!

 

Nu till helgen efter två veckors uppehåll tog vi upp träningen igen och det visade sig att allt Rocky lärt sig satt kvar. Han visade upp det där lilla extra drivet och glädjen även nu. Men vi började som vanligt la ut alla föremål så han hade olika att välja mellan. berömde med rösten och mitt arbete med att pricka rätt fortsatte. Jag tänker mycket på NÄR jag berömmer och HUR. Det har hjälpt oss massor med träningen.

 

En efter en plockar jag bort föremål för att specialicera in oss på just DET föremålet. Vi börjar med alla och så fort han får intresse för något så berömmer jag honom. När vi hållt på så ett tag så väntar jag lite med berömmet så han får tänka lite och då börjar han greppa saker. När han gör det börjar jag plocka bort just det föremålet han greppat då jag vill avsluta positivt med jut den saken. Tillslut har vi bara ett föremål kvar och den här helgen har vi specialicerat in oss på den svåraste. APPORTBOCKEN! Den är både hård och tund. Inte mjuk och go någonstans.

 

I tidigare inlägg skrev jag om min lycka över att han börjat öppna munnen, en början till att greppa apportbocken. Det trodde jag aldrig. En så hård och tung sak som den. Men under gårdagens träning ville han bar mer och jag fick göra något jag aldrig behövt göra tidigare. GÖMMA FÖREMÅL för att han inte skulle träna mer. Vilken lycka!

 

Idag hände något nytt roligt under träningen......HAN PLOCKADE UPP APPORTBOCKEN!!! och jag fångade det hela på film :D 

 

 

 

För en tid sen började jag diskutera hund och hundträning med en vän. Man blir lätt hemmablind, och det är precis vad jag har varit. 

Vi pratade och diskuterade, och vi kom fram till att jag hjälper Rocky för mycket. Visar hur och vad han ska göra osv. Det var så vi fick börja för han vågade inget annat. Men i det stadiet är vi inte i nu!

Nu efter en tid av träning där han själv får tänka samt där matte tränat massor på rätt belöning och NÄR han belönas, så har jag märkt enorma framsteg hos honom. 

Vi stod och trampade och man kan säga att jag inte lät honom gå vidare. Alla gör vi fel och man lär sig hela tiden. Min hjälp jag gett har inte fungerat, han har vuxit ifrån det stadiet och "hjälpen" har ist stjälpt honom. Hindrat honom från att utvecklas för att jag varit hemmablind och gått i samma rutiner hela tiden.

Det jag har märkt efter den nya träningen är hur mycket bättre självförtroende han har fått. Mycket gladare och vi kommer mer fram än bakåt. 

Jag har tränat på att vara mer tydlig och inte ta så stora steg framåt, jag har plockat bort klickern och övat på att pricka rätt så berömmet  hamnar på det jag önskar, mitt i prick och inte varken tidigare eller senare. 

Sen har jag funderat lite ytterligare på hur Rocky fungerar. För att lära in något nytt föredrar Rocky att träna intensivt några dagar på just en sak. Korta pass men många gånger under få dagar. Sen ett längre uppehåll. 

Jag slog ihop den korta intensiva träningen med free shaping, mitt jobb med att pricka rätt och avsluta i tid. Det har lett till att Rocky idag gjode något jag blev väldigt paff över. 

Vi har inte tränat föremål alls på två veckor, vi har ju haft sakerna i husvagnen så har inte kunnat. Igår plockade jag upp lite föremål och tränade mestadels mig själv, så fort han först tittade, sen nosade och tillslut tog något i munnen fick han beröm. Jag berömde alltså allt så fort han visade intresse. Inget krav alls. 

Idag ville jag begränsa mig till just apportbocken, gjorde berömde precis likadant och tog bort när allt gick som bäst. 

Men när jag plockade bort apportbocken gjorde han något jag inte var berädd på. Han fortsatte träna trots att jag slutat. Han hittade ett nytt föremål för att fortsätta träningen, en pinne började han plocka med. Självklart berömde jag och eftersom jag avslutat träningen och ville bibehålla just det positiva tillfället till nästa gång så plockade jag bort även pinnen. Vad gjorde Rocky då? Jo han får mig att tappa hakan lite till. Locket till godisburken hittade han och plockade upp. Vi pratar alltså om en hund som inte tar något i munnen! 

Jag är fortfarande chockad, är inte alls van vid att min hund tar saker med munnen. Speciellt inte när det inte är tänkt att han ska det. 

Föremålen hade jag lagt precis innanför tältdörren till husvagnen. Vad tror ni han gjorde när vi sen lite senare skulle gå in? Han såg apportbocken och drogs dit. Tunnelseende rakt fram mot den och gick dit för att fortsätta!

Jag har aldrig sett det beteendet han hade där. Han ville verkligen fortsätta. 

Jag säger bara det WOW!

Jag ville se hur Rocly reagerade på vattnet. Rocky har inga problem att gå i vatten, men så fort han inte bottnar längre får han lite smått panik. Det gillar han inte! 

Men i höstas tog vi simkörkort och efter det har vi inte varit så mycket vid vattnet förutom här nere i Västervik. Men då helt utan att jag sagt något till honom, helt kravlöst. Han har gått runt helt själv Medans jag suttit på stenarna och njutit. 

Men i måndags ville jag se hur han reagerade. Gick ut i vattnet och frågade om han ville komma med ut vilket han såklart gjorde, men den här gången vände han inte så fort han inte bottnade, nu tog han sina första simtag utan att jag var med och stöttade honom. Dessutom utan flytväst! Gissa om jag blev glad och oj så kul vi hade efteråt. Framsteg, det gillar vi!

Igår visade jag runt min man på Rockys dagis och tur var det. Idag fick han hämta honom själv. Smidigast så kunde vi komma iväg tidigare hit. Det hade gått jättebra att hämta. 

Däremot så missade husse båda bäddarna till Rocky hemma, så på vägen fick vi stanna och köpa en bädd som Rocky kan ha hela tiden här nere så slipper jag frakta dom andra emellan. Rocky sa till mig att han gillade den, hade han inte gjort det så hade nog jag tagit den. Så mysig! Vi får se, matte kanske får låna den lite ;)

För en tid sen la jag märke till att Rocky börjat slita ner två klor. Yttersta klon på båda fram. Mycket märkligt, ingen av de andra klorna var slitna alls. Detta upptäckte jag när jag då skulle klippa klorna. De nedslitna klorna var så nedslitna att pulpan var nära att titta fram. 

Ett tag var jag rädd att den skulle gå hål på och jag kunde ana en minimalisk ömmhet på honom. 

Vad detta berodde på vet jag inte, men jag kunde ana ömmhet och annorlunda skritt. Han skrittade mer än vanligt. 

 

Mina misstankar ligger fortfarande på att vi skrittat och byggt annorlunda muskler som gjort ryggen överansträngd som ledde till att han försökte lägga över tyngden mer på frambenen. Det är min teori. Men jag vet inte säkert. 

 

Däremot vet jag säkert att han idag har börjat lägga tillbaka vikten bakåt och slita jämnt igen. Dessutom har han fått en fin och sund skritt och även trav. Mycket avslappnat!

 

Så det känns så skönt att vi kan röra oss på hårdare underlag igen. Dagis blev informerade om detta och har gått skogsturer med honom under den här perioden. 

Ingen är lyckligare än jag. Möjligtvis min älskade hund! För vi har hittat ett hunddagis som passar oss som handen i handsken. Jag säger inte det att förra dagis är dåligt, det passar säkert andra ägare och hundar som det nya dagis passar för oss. Det är en riktig fullträff!

 

När Rocky var ny på nya dagis så kissade han inne, alltid en gång precis då när jag lämnade honom. Det av att han var orolig precis som förr. Men det upphörde efter endast två veckor. På förra dagiset kom det och gick lite då och då. Ibland rumsren, ibland inte. 

Nu har vi kommit in i månad två på dagiset och Rocky är fortfarande rumsren. 

 

Personalen och jag pratar ofta, jag är inte sen på att prata med dom om inte annat. Jag är ju nyfiken och kan inte få nog av att höra hur bra allt gått under dagen. För det går bara framåt hela tiden och jag är så lycklig över att fått en plats just på det dagiset!

 

Redan första dagen såg dom vilken klippa han var och fixade en kompis till honom, Nico som sätts tidigare här på bloggen. Sen har det trillat in fler kompisar, en efter en. 

En dag testade dom på att promenera 5 hundar på en gång, något dom inte brukar göra men det var ju inga problem det inte. 

 

Rocky har skällt lite från och till. Av det jag har kunnat tyda så påkallar Rocky uppmärksamhet. Han skallar bara när dom sitter i andra änden av huset. Rocky hör alltså personalen vid ex lunch och avger uppmärksamhetsskall för att han vill vara med. ``Hallå, här är jag, jag vill vara med er´´ säger han då. 

Men även det har avtagit och idag skälls det inte mycket. När jag kommer är det helt tyst i hans rum. 

I början av veckan tyckte dom att Rocky var redo att få utökat rum. Idag har han ett rum och en ``uteplats´´. Dom har öppnat luckan till hans egna lilla rastgård. Där knatar han precis som han själv vill. 

Enligt personalen har han blivit ännu tystare sen dom öppnade. Dom hör honom inte längre och menar på att han älskar sin nya plats. Det här är ju för underbart känner jag. 

 

Idag när jag kom la jag märke till något nytt. Rockys rumsskylt har hitills bara varit tom, endast hans namn på. Idag stod det information om honom och vilka hundar han rastas med. Nu är han en i gänget. Det känns så bra!

 

Härom veckan när jag kom för att hämta Rocky så fick jag höra av personen som driver verksamheten att jag jobbat där under dagen. Jag sa ``jaha, se där ja´´ och log. Hon berättar att under morgonen när jag lämnade Rocky så hade det kommit två nya hundar till dagiset. Ägaren som jag dessutom hade lägt märke till hade härmat mig i allt och lämnat sina hundar utan att säga till personalen. Han trodde att jag jobbade där. Tänk vilket frågetecken han måste sett ut när jag därefter tagit min bil och åkt. ``OBEMANNAT hunddagis´´ haha. 

Jag la märke till denna nykomling när jag på morgonen lämnade Rocky. Jag går alltid en promenad innan jag lämnar Rocky och nykomlingen gjorde likadant. När personen såg att jag knatade in i huset och lämnade Rocky så gjorde personen det med. Sen åkte jag iväg och personen med, utan att säga något till personalen. Ägaren trodde jag jobbade där och härmade därför. Haha, kunde personen inte bar kommit fram och frågat!! hihi

Vi hade bra roligt åt det. Nu har inte jag något emot att få jobba där. Jag hade gärna velat lära mig och hjälpa till där. För personalen är såååå bra, så kunniga och såå otroligt trevliga. 

 

Det här var det bästa för oss! Bästa dagiset!

Jag vet inte vart jag ska börja. Vilken karusell av känslor!
I torsdags förra veckan hade vi begravning för min mans farfar som gått bort. I lördags gifte vi oss och igår hände något ytterligare som fick berg och dalbanan att sätta fart nedåt igen. 

Vi blev kallade till ett möte av våra storchefer och strax efter fick vi reda på att företaget gått i konkurs, vi alla blev uppsagda, kollegor såsom plastchefer. Tankarna snurrar i mitt huvud och jag vet varken in eller ut. 

 

Om inte jag har jobb, då kommer han ju inte få gå kvar på dagis, det har jag inte råd med och då behövs ju inte platsen eftersom jag endå kommer vara hemma. Jättetråkigt verkligen, nya dagis är helt underbart. Mer om det kommer i eget inlägg senare. 

 

 

Min lilla hemlighet som jag hade tänkt skriva om i dagarna här, den får jag någ hålla på ett litet tag till. Livet tog en vändning och saker och ting är inte alls lika självklara längre. Jag återkommer om vad denna lilla hemlighet handlade om.

 

Sen kommer min man på kvällen och säger att han bytt jobb. Hoppsan hejsan! Jag blev ju inte direkt sådär glad som jag är just nu över det. Jag var ju fortfarande väldigt ledsen över att jag misst jobbet. Men just då kändes det som att vi skulle behövt sälja av med både husvagn och flytta till lägenhet och gjort andra saker för att unna klara oss. Har inte jag jobb och mannen bytt jobb som innebär mer tid hemma och mindre pengar. Det går inte riktigt ihop! Så igår var en ledsam dag för mig.

 

Idag känns det mycket bättre. Här går det undan! Vi har haft intressenter som hälsat på idag och dom pratar precis som att nästa vecka eller veckan efter förhoppningsvis kommer vi att ha ny ägare och som dom sa ``Vi kommer isf låta (Namn) fortsätta som platschef och ni andra, dvs jag och min kollega få arbeta på med det vi brukar göra.

Så idag känns det hoppfullt igen, tack och lov!

 

Idag kan jag känna glädje över Robins nyhet. Efter alla år tillsammans så kommer han få vara hemma lite mer. Eller rättare sagt, fler resor men över färre dagar i stöten och inte som nu, färre resor men flera veckor i stöten.

Vi har nu tagit ytterligare ett steg in i vårt drömliv <3 

Lördagen den 7 Juni 2014, dagen då vi två blev ett. Nu är denna jobbiga men också roliga tid med förberedelser över. Nu är vi gifta!

 

Jag har fått dra det största lasset i all planering inför bröllopet och jag kan inget annat säga än att det har både varit kul men jobbigt. Jag är en tjej som gillar att planera upp saker men det har varit så mycket bara. Den sista tiden innan bröllopet har nästan all min tid gått till planering och fix inför bröllopet. Men nu är det över och jag ser fram emot att vila upp mig innan jag kan ta tag i alla andra projekt jag snart ska påbörja. 

 

Vi kan börja från fredagen den 6 Juni. Jag var på väg mot Linköping för att hämta min mamma och syster som dessutom blev min tärna på vårt bröllop. Jag skulle hämta dom så dom kune sova hos oss natten till den stora dagen. 
Citerar från min facebook

Nu är vi i vårt rätta element! Sitter tillsammans med min man ute i trädgården med varsin skål med jordgubbar och mjölk. Rocky ligger i gräset och njuter och katten jagar ödlor runt oss. Solen lyser och himmlen är blå, det här är livet. 

 

Jag har så mycket att berätta om, så mycket roligheter som hänt den senaste tiden. Så ikväll har jag bosatt mig här ute i trädgården för att ha en riktig bloggkväll, skriva av mig alla roligheter som hänt och även de tråkigheter. 

 

Det största som hänt är nog endå att jag numera är gift med min underbara man. Så ett av inläggen kommer att handla om det med lite bilder att titta på. Åh vilken dag det blev! Inte så hundrelaterat men Rocky hade en underbar helg tillsammans med 8 andra hundar under tiden vi gick och gifte oss.

 

Sen kommer det lite uppdatering om Rockys nya hunddagis. Eller ja, nu har han ju varit där i 1 månad. Det har hänt en hel del roligheter där måste jag säga. 

 

Jag har gått och burit på en liten hemlighet som jag nu även tänkte att berätta. Vad kan det vara?

 

Vad hände med Rockys klo? Ja för en tid sen i samma veva som Rocky började på nya dagis så uppmärksammade jag att Rocky började slita ner sina ytterklor på båda fram lite för mycket. Hade han ont, eller var det bara att han blivit annorlunda musklad?