Personspår

Jag har länge tänkt på att jag vill träna personspår med hundarna. Rocky tycker det är jättekul, lika så jag, men Texas har ännu inte fått testa på det. Tiden har sinkat oss och nu även mörkret. Det är mörkt när jag åker hemifrån på morgonen och mörkt även när jag kommer hem. Så då återstår bara helgerna! Idag hade vi inget inpanerat så då passade vi på.
Det var länge sen Rocky fick personspåra nu och vi hade inte dom bästa förutsättningarna idag. Det blåste, skogen jag ville hålla till i var för gles vilket gör att spåret lätt kan flyga iväg och det är kallt. Mina hundar gillar inte kylan! Jag tänkte att jag kör endå, det får gå som det går och går det inte så testar vi en annan dag. Och skulle dom klara det så vet jag att hundarna har näsa!
 
Först ut gick jag Rockys spår, jag var snäll idag och för att göra det extra lätt stampade jag på bra med fötterna för att riva upp dofter. Ordentligt med godis i början och dtoppade någon utmed spåret vartefter. Stampade lite extra i slutet och på med massa godis.
 
Texas fick ett mycket kort, han har ju inte fått testa på detta tidigare så försökte hitta en plats där vinden inte kom åt. Utmed en kulle och ut mot åkern fick det bli, vinden kom från andra sidan kullen och jag tänkte att vinden inte skulle komma åt lika snabbt där. 
Iom att Tex är ny på detta, jag visste inte vad jag hade att vänta. Jag hällde på ordentligt med godis i början, stampade som jag vet inte vad och droppade godis lite mer än i Rockys längs spåret. Lite extra stamp och massa godis i slutet. 
 
Liggtiden blev 1 timma och under tiden kissade ja av hundarna och redan då insåg jag att jag kommer få mer problem. Jag hade lagt Rockys spår på tok för nära vägen vi gick på. Jag såg direkt att Rocky vädrade och kände av det! Jaja, det får gå åt skogen och vi fortsatte att gå. Rocky visade att han var stel i sitt ben, han hade ont men det var inte mer än att jag kunde säga åt honom att använda alla fyra benen. 
När vi sen sitter hemma resterande tid så hör jag en bil parkera precis där uppe där jag lagt Rockys spår, dörrar slår igen och då tänkte jag. Nu är det kört! För mycket som kan ställa till med problem! Täcke på!
 
Först ut blev Tex. Visade honom starten och sa ``Sök´´ tyst till honom. Därefter förblev jag tyst under hela övningen. Tex nosade sig fram till slutet helt utan problem! Det gick inte fort men han tog sig dit och jag är otroligt stolt över honom. Det visar att min lille vän har näsa och dessutom visade han att han tyckte det var kul. Massor beröm fick han och så rusade vi in för att värma oss. 
 
Rocky gick täckeslös, jag tänkte att vi inte skulle vara ute så länge och att täcket bara skulle vara ivägen. Vi gick fram till hans spår och jag satte på honom sina grejer och jag visade på spåret. Rocky snappar upp direkt och hej vad det gick undan! Näsan i backen och som en bulldozer plöjde han fram. Han älskar att spåra! Han tappade spåret några gånger på de ställen vinden tagit spåret och huvudet höjdes och han cirkulerade innan han åter igen fann spåret och satte näsan i backen! Fort gick det och strax efter hittade även han slutet!
 
Jippie, duktiga hundar matte har! Och bäst av allt, dom gillar samma saker som jag! Det kommer definitivt bli med personspår i framtiden.

Tyvärr gjorde jag ett mycket stort misstag. Jag täckade inte Rocky i spåret, det var mycket dumt! När vi kommit in ville han inte stödja på benet, haltade kraftigt och han hade ont, väldigt ont. På med alla täcken jag har och nu några timmar senare har hältan släppt och hunden visar inget! Sååå viktigt är det med täcken på Rocky! Hädan efter struntar vi i om täcken sitter ivägen eller inte är nödvändigt. Han ska ALLTID ha täcke på sig. Från att vi gick ut och tills att vi kom in igen hade det max gått 10 minuter. Alltså ingen lång stund ute men endå gjorde så stor skada!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback