Kul i skogen, nosarbete och mer nosarbete och lite klättring på det

 Bland det roligaste jag vet är just personspår. Jag är en sån person, jag vill ``rädda´´ folk och hjälpa till, gillar den typen av uppdrag. Och så fick jag följa med Jennifer och Spike ut i skogen tillsammans med några andra i söndags. Gissa vem som njönt! Åhh vilken dag, så underbart roligt jag hade. 
Idag efter jobbet kunde jag inte hålla mig längre, direkt när jag hämtat upp Rocky så styrde jag bilen mot svärfars skog och la ut ett spår. Ett mycket lätt spår, rakt och med någon vinkel och inte för långt. Jag vill förstärka Rockys koncentration på just spåret och inte allt annat. 
Vi åkte hem och gjorde annat en stund innan vi därefter åkte tillbaka. Rocky tog början jättefint och jag såg tydligt min vinkel. Men så...bara några ynka meter innan slut....Rockys koncentration bryts av en hund som skällde till och sen gick det inte längre. Han tvärblockerade. Satte sig ner på helspänn och lyssnade efter hunden. Jag satt där länge för att se om han skulle återuppta spårandet men utan framgång. Så jag tog med honom till start igen och började om. Självklart är det inte samma sak men han tog upp spårandet och fick till vinkeln igen, men så tog det stopp. På samma ställe! Där sitter jag och väntar ut honom men han ignorerar mig och sitter på helspänn efter andra ljud. Taskigt nog kom där en fyrhjuling åkandes som han kunde uffa till på. Jag avbröt spårandet och gick en bit närmare målet. En meter framför målet fick han upp spåret igen och kom därefter i mål. Men jag har märkt något mycket märkligt på Rocky. Rocky kom i mål men han hittar inte målgodisen direkt trots att han står på dom. Det är inte första gången han nästan står på saker utan att hitta dom. Mm, vi får se. Kanske är det bara en hårt koncentrerad näsa som stänger av ögonen. Vi får hoppas på det. 
Som extra beröm slängde jag ut lite godis runt om och då fick jag upp ögonen för något. Det nosarbetet han hade där, hade han inte i spåret. Det var mer intensivt nu där jag hade slängt ut godis. Det fick mig att tänka lite.
 
Jag vill ju alltid mer, jag ville inte heller avsluta när det gick så dåligt. Så jag snabbimproviserade ihop ett ännu enklare spår enbit bort med tankarna på att göra om upplägget lite. Jag ville ju ha det där intensiva spårandet som stänger av allt annat. Så jag gjorde det enklaste jag kom på. Ett rakt spår med en godis i början och så droppade jag två bitar till på vägen till mål.
När jag sen blev klar med det nylagda spåret gick jag tillbaka till Rocky. Redan där såg jag en helt annan hund. Rocky var såååå peppad och hoppade och var så ivrig över att få komma iväg och spåra. Starten gick finfint om ännu bättre.Wow! Där satt den!! Rocky tog hela spårarbetet jättefint. Mycket bättre. Och nu syntes det att han hade full fokus i spårandet. 
För att förstärka ytterligare så la jag ett jättekort nytt spår, på bara några få meter. Gissa vem som hade näsan i backen hela vägen och jobbade på som bara den. 
Mm, där fick jag mig en funderare. Jag ska helt enkelt lägga ut en godisbit i början och droppa någon till på vägen. Det är ju doften på personen jag vill åt, men det kanske löser sig på det här viset också. Vem vet. Vi testar vidare.
 
Nästa gång ska jag välja en plats längre in i skogen, så vi slipper bli avbrutna och tappa koncentrationen. Sen ska jag försöka hitta några bra övningar på att öva upp koncentrationen lite. Någon som vet?
 
Sen fick jag rycket och kuta in i skogen. Rocky satte jag kvar på platsen vi var och sen sprang jag upp i skogen och gömde mig. Nu lekte vi kura gömma. Så här såg det ut när Rocky hittade mig!
 
 
Sen kunde jag inte låta bli att backträna lite i backen!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback