En dröm går i uppfyllelse

Jag har länge drömt om att få vara med och ställa hund i en utställning. Men Rocky har lite skönhetsfel efter alla skador han fick i förra hemmet. Jag har liksom inte haft någon hund att ställa! Nu kommer han alltid vara fin i mina ögon. Mattes älskade bästa vän <3

När jag letade efter en kompis till Rocky så hade jag detta i bakhuvudet, att jag en dag ville börja ställa hund på utställning. Men det var inte högsta prioritet, utan det var först och främst att detta skulle bli en kompis till just Rocky, därefter en träningskompis till matte, sen en utställningshund. 

Texas visades ha alla delar. Hundarna klickar otroligt bra, det hade inte kunnat bli bättre! Och arbetslusten är det inga fel på. 

När vi möttes första gången, då var han en Ior. Jag ville att han skulle heta Ior! Så mjuk och go liten kille. Inte kunde han heta Buffalo som han heter i stamtavlan. Den där mjuka, otroligt söta valpen har nu vuxit en hel del faktiskt. Och jösses, jag tror jag sitter på en riktig snygging. Så otroligt stilig han har blivit, trots att han ibland växer lite knasigt på olika lädder. Haha. Men jag tror han kommer bli så snygg när han vuxit klart. 
Då kom såklart den där gamla drömmen upp igen. Att jag vill börja ställa hund!

Så, vi gjorde slag i saken och den 13e September gör vi våran debut i utställningsringen. En inofficiell utställning i Norrköping.

Jag är hungrig på information och suger åt mig allt jag kan för att snappa upp de bästa tipsen. Härom dagen hjälpte en otroligt duktig tjej mig med lite träning, gav finfina tips och råd och visade hur jag skulle göra. Den lilla stjärnan presterade över förväntan. Inte trode jag att han skulle sammarbeta så bra som han faktiskt gjorde. Han travade på finfint i kopplet och jag övade på hur jag skulle ställa honom. Inte lätt, men med lite godis fungerade det. Nu tränar vi på att kunna stå fint utan godis. 

Vi har tränat lite mot detta sen vi tog hem honom. Vi är mycket för att vi ska kunna plocka på hunden varsomhelst, i mun, på tassar, hålla i benen osv. Men han är en svår nöt, envis som synden. Men vi tragglar på. Vi ska allt få till lite stadga i ``stå´´ och så måste vi lugna ner oss och inte vara så ``överalltochingenstans´´. Haha. Det är han bra på! 

Här under är en bild tagen av Sara J med min mobil från träningen för några dagar sen.
 
 
 

Kommentarer
Lina

Kolla om era lokala kennel klubbar har ringträning. uppsala har iaf det o kostar gratis.
Bra om hunden e van att andra en dem han känner får pilla. Annars får ni tvinga alla på bk o kolla tänder osv. lycka till!

Svar: Försöker få till det så mycket som möjligt. Vår brukshundklubb är inget att hurra för tyvärr :( Tack för tipset.
Sandra

2014-08-23 @ 19:48:35 | http://varanlycka.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback