Vad vore jag utan denna lilla filur?! Han har gjort så mycket för mig och jag för honom. Han är mitt liv, mitt allt och någon jag har mycket svårt att se ett liv utan. Min hund är min närmsta vän och när jag tänker tillbaka så kan jag inget annat än att le. Tänk så långt vi har kommit på vår resa. Kommer ihåg första mötet när man inte ens kunde klappa honom så rädd han var för människor. Usch, det var ingen syn och att sen få höra hur han haft det, nä det ska han inte behöva vara med om igen. Hos mig kommer han alltid få stanna. För vad vore jag utan min lilla hund?!