Kvällsträning i text & Film

Många av er vet ju redan att Rocky inte är föremålsintresserad alls. Han leker inte med bollar eller något annat än aktiveringsleksaker och brädor. Han tar aldrig något i munnen! Rocky är en gammal vanvård, när han kom till mig visste han inte vad varken regelbunden mat eller tuggben var. Det är något vi har tränat upp. Han är rädd om sin mun och kan inte heller stänga den riktigt och visar då sina tänder nästan hela tiden mer eller mindre. Jag upplever dock att han inte har ont, den hänger bara inte med. 
 
Det här med leksaker och att ta något i munnen, det gick inte alls till en början. Men ju mer han fick leka med andra hundar så har jag sett att det börjar trilla ner en pollett och han börjar ta saker i munnen. Dock endast om jag busar upp honom och leker med honom. Jag har hittat lite knappar på honom och han gillar inte att leka ensam! Punkt slut! Vibrerande leksaker, prassel och vippor med fjädrar, det är de leksaker Rocky fastnar mest för. En annan knapp handlar om att locka fram jaktinstingten i honom, en frisbee med ekorrsvans passade in där och han flög efter. Men som sagt, min lille vän leker inte ensam. 
 
Min dröm vore att ha en hund som letar upp saker, alltså uppletande. Så kul, men Rocky platsar ju inte riktigt in där hör ni ju. Men under dagen trillade polletten ner även för matte och jag har nu kommit på bästa taktiken hur jag ska börja träna det här. 
 
Igår hade vi targetträning, jag hade tre föremål på golvet. En postitlapp, en strumpa och en vibrerande leksak. Vi började medpostitlappen, för det har vi tränat förut. Tillslut fick vi in alla tre föremål och då började jag träningen med lådan som ni fick se på film igår. 
 
Min idé med träning mot uppletande av föremål den lyder så här. Rocky har ju redan förstått vad postitlappen betyder och då byter vi ut den mot ett annat föremål. Och när han kan det ökar vi avståndet men fortfarande på en armlängds avstånd och byter plats på den. Idags läget har den legat på samma plats. När han fixar att hitta den på olika platser och avstånder i närheten ställer jag dit ett ``hinder´´ på vägen som han kan se igenom. Därefter ett som han inte kan se igenom. När han kommit så här långt, då utökar vi avståndet längre och längre. Vad tror ni om det?
 
Ikväll var han riktigt på hugget min lilla vän och vi gick rakt på en liggande leksak. Han nosade, jag klickade och berömde. Direkt såg jag hur han började tänka och rusade genast dit igen för att nudda den. Det här gick ju snabbare än min planering hade tänkt och jag flyttade den en aning efter varje gång han lyckats. Han klarade även det och då tog jag upp den för att avsluta när det endå gick så bra. Men icke! Det ville inte min hund. Han hoppar upp och biter tag i svansen på leksaken så den börjar vibrera. Då blev han mer intresserad så klickern klickade så länge han höll tag i svansen på den och tillslut hade vi fått till ett fastare grepp i dragkampen än vad jag är van vid. Jättekul verkligen. Kastade iväg den lite och han rusar efter, plockar upp den, slänger upp den i luften och busar riktigt ordentligt med den. Då tyckte matte det verkligen var dags att avsluta dagens träning av detta med ett stoooort leende på läpparna. Här under kommer ett litet filmklipp från det hela
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback