Frågor & tips - Sandra svarar & förklarar

Oj, vad många tips och kommentarer jag fått av er underbara läsare. Först och främst vill jag tacka er alla som läser och kommenterar så flitigt. Men så också förklara allt i sin helhet hur det ligger till. Jag märker hur många som skriver och tipsar om sånt jag redan pratat om inte går eller går bra. Så i detta inlägg svarar jag på allt det ni har tipsat och frågat om. Jag har grundat mina svar på dessa två kommentarer då jag anser att det som tas upp är något att nämna, sen har det förekommit samma sorts frågor. Jag hoppas ni får svar nog och hoppas det blir en intressant läsning.
 
``Gå tillbaka till valpträning igen.. Det kommer ta betydligt längre tid att träna in nu, men det är så värt det! Sibbe har samma problem, vi har kommit så långt att hon kan vara hemma ensam med någon av dem andra hundarna eller katten och vara tyst en stund. Nu har vi gått över till att lämna henne en stund i mitt sovrum, äter middag eller något sånt medans, sedan öppnar jag dörren och låter henne gå ut i lägenheten när jag har ätit klart. Om du har barngrindar kan du ju börja med att stänga in han innanför en sådan så han fortfarande kan se ut i lägenheten och att han känner att han fortfarande har ''kontroll''.

En sak till man kan göra är att ''ignorera'' hunden. Exempelvis inte hälsa på han när du kommer hem, det är inget som kommer skada ert förhållande, det kommer lära han att när man lugnat sig och tar det lugnt hälsar matte/husse på mig.

Man kan även tänka på att INTE leka kamp lekar eller brottas med han innan du ska någonstans, det stressar och trissar upp hunden så något bedrövligt mycket! Ha en bur eller kanske en låda/hundkorg där han känner att det är HANS, ingen annans. Lämna han med ett köttben som han kan hålla på med.´´
 
 
 
``När Java hade svårt att vara ensam hemma så fick hon vara instängd i en bur, med filtar över så att hon inte kunde se ut. På så sätt blev hon mindre stressad & efter hand kunde jag plocka bort filtarna utan att hon gick upp i stress. Sen utvecklade jag det till att ha buren framme, men att inte stänga in henne i den, & då valde hon ändå att ligga i den då hon hade hittat sin trygghet där. Numera kan hon vara ensam hemma helt utan problem, men finns det en bur så lägger hon sig gärna där i! ;)
Min valp kan vara ensam hemma (tillsammans med Java), men har väldigt svårt för att vara instängd i ett annat rum när jag själv är hemma.

Hur är det med Rocky? Kan han vara helt ensam hemma?´´
 
 
 
Att gå tillbaka några nivåer inom ensamhetsträning det är inte så lätt för tillfället, saker som fungerat då, fungerar inte nu. Sen har jag aldrig haft valp och hans bakgrund gör det svårt för mig. Vi övar såklart på att lämna honom små korta stunder åt gången lös i hela huset. Tex man går ut från huset och gör något i trädgården, det går bättre och bättre med den träningen eftersom vi gjort detta i snart 2 års tid, sen vi flyttade hit dvs.
Idag kan jag lämna honom inne i huset med dörren stängd en längre tid upp till 30 minuter. Oftast så kommer jag ju in efter bara en liten stund och Rocky ligger då som när jag lämnade honom och sover på sin bädd.
Det här med att hälsa eller inte hälsa när jag kommer hem, jag har testat båda och har kommit fram till att jag bör hälsa glatt på honom. MEN har han gjort inne så ignorerar jag, det för att jag inte ska trissa upp mig och bli besviken. Det har resulterat till att det blivit mindre olyckor.
Rocky och grindar fungerar inte alls. Om jag berättar att han är en klättrare som klättrat över 180 cm på hundagiset ner till grannen så kanske ni förstår. Jag har ställt kompostgaller på höjden 1x1x1x1 med en filt som väg och halft tak. Den stod upp som jag lämnade den men däremot var Rocky lös. Han hoppar otroligt högt och har faktiskt hoppat i axelhöjd på mig. 163 cm lång är jag. Rockys trygghet har alltid varit buren som jag skrev tidigare i ett inlägg och att han blev lugnare av en filt över. Men något hände på semestern, vad vet jag inte och man ser mycket tydligt på honom att han inte vill in i buren. Så buren fungerar inte alls för tillfället. Jag har alltid varit tydlig med att visa vart hans plats är, från början var det en bur som han kunde gå in i men den har nu ersatts med bäddar lite varstans i hemmet.
När jag tränar ensamträning, då vill jag allra först göra honom riktigt trött, då menar jag riktigt trött för att sen sätta mig i soffan och göra annat så han kan varva ner. När Rocky då ligger helt utslagen på sin plats, sin bädd då brukar jag lämna honom. Och det är precis så jag gjort nu när jag tränat. Att ge honom något att äta på velar jag fram och tillbaka med hela tiden. Dels för att då ``väcks´´ han ur sitt avslappnade tillstånd och när det sen är uppätet så inser han att jag är borta och trissar upp sig. Jag har gett honom det i bur dock som fungerat, men har ännu ej inte testat när han vistas lös i hela huset.
 
Ni får komma ihåg att Rocky är speciell, han har farit väldigt illa innan han kom till mig. Jag måste lyssna till vad han säger och jag vill inte tvinga honom till något, det blir bara fel. Rocky är en tuff hund som lätt kan bli vek. Man måste vara varsam om honom och lyssna är det stora ordet!
Alla tips och idéer är välkomna, för här ska testas och se hur långt vi kommer i livet. Jag hoppas få lösning på detta.
 
 
 

Kommentarer
Mikaela

Varför måste han vara lös i hela huset? De flesta hundar gillar inte stora utrymmen, blir för mycket att hålla koll på. Vad händer om du låter han vara i sovrummet med sin bur öppen? Har inga problem att lämna mina hundar hemma så länge de bara har tillgång till sovrummet, hallen och köket, blir de större så börjar min malle hane att tugga på saker i stress. Sovrummet brukar ju vara en trygg plats för hunden, om den sover där på nätterna, och har lättare att slappna av där.
Har du testat att ha radion på? Typ P1, P2, P4 eller annan lugn kanal utan hetsande reklam. Ljud utanför huset hörs inte lika tydligt och blir en sak mindre för hunden att stressa upp sig för.
Jag kör den metoden att jag hälsar inte på hundarna när jag kommer hem, ignorerar dem tills de lugnat sig och lägger sig ner, då hälsar jag lugnt. Ger dem även var sitt tuggben när jag går vilket har lett till att de vill att jag ska gå, de får sitt ben och blänger tills jag går, då går de lugnt och lägger sig och tuggar.
Men alla hundar är olika och man vet ju inte förrän efteråt vad som är bäst. Lycka till!

2013-07-24 @ 21:58:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback