Nere vid sjön
Med kaffe packad i väskan började vi gå ner mot sjön. Sol och blå himmel, min familj och Texas lös vid sidan av, lite vårkänslor över det hela!
Rocky skämdes bort lite extra med goda ben i hundgården, för honom var det rena rama himmelriket! Hans kropp hade inte klarat av den långa promenaden och dessutom hade han tyckt det var tråkigt. Men han hade det finfint i hundgården han.
När vi kommer ner till sjön hittar vi trevligt sällskap. Isen var tjock och personen satt där ute och pimplade till en högtalare med musik. Allt var så underbart lugnt och skönt!
Texas levde loppan, sprang mellan oss alla där ute på isen och jag var konstant rädd att han skulle skära sig på isen. Haha! Men isen var slät och fin, störst chans att han skulle fått ont var väl att det skulle bli för kallt om tassarna. Men inte ens det hände.
När Tex, han som alltid är så pigg och allert, när han bara lägger sig ner där vid vagnen självmant och solar, då smälter mitt hjärta! Det lugnet, lyckan och nöjdheten gör mig så lycklig och stolt.
Vi genade genom sommarhagen och gick de knappa hundra metrarna upp till vår tomt. Tänk, snart står vårt blivande hus där!
En liten promenad på ca 7 km och 2,5h. Riktigt energihöjande och rofyllt! Och så stolt över att inte ens behöva tänka på vart jag har hunden, för han höll sig så fint intill oss.
Kommentarer
Trackback
