Händelser både bra och dåliga. Arg matte och lycklig matte

Texas är verkligen en underbart rolig hund att jobba med. Det drivet han har, jag bara älskar det! Nu när våren knackar på vår dörr har vi börjat röra oss utåt. Att träna utomhus med två frusna små hundar är inte optimalt, så all vår träning har skett inomhus. Och framåt har det gått!
Men nu har vi som sagt börjat röra oss utåt, och då har jag verkligen fått känna på vad vi missat i vår träning. Texas tappar allt, det finns så mycket annat som fångar hans uppmärksamhen än att koncentrera sig på matte. Det svider hårt! Texas och jag är anmälda till en tävlingslydnadskurs i början av Maj. Hur ska det gå när jag missat så i vår träning?! Nu ligger vi i med miljöträningen och hoppas på det bästa. Här ska tränas kontaktövningar i alla möjliga miljöer framöver.
 
Turen har vi inte riktigt haft på vår sida hittills. När vi väl kom igång med träningen senast så drog spökålder igång redigt på Tex och han fick växtvärk och vi tvingades avbryta allt igen. Nu har vi äntligen kommit igång igen och igår bestämdes det att vi skulle gå en dog parkourinspirerad runda i centrala Norrköping. 
 
Sandra med sin underbara Lukas, jag och grabbarna skulle ses, men jag och grabbarna hade en bit att gå innan vi möttes upp. Vi påbörjade vår promenad och precis i början såg jag något som jag misstänkte att grabbarna skulle reagera på. En man som gick på lina mellan träden. Han flaxade, hoppade och hade sig och linan flög åt alla håll. Jag är väldigt mån om hur jag möter faror. Rocky har lärt mig massor och jag vill helt enkelt inte riskera att någon av dom blir rädda. Så vi gick en halvcirkel runt honom och fortsatte vår promenad. Det var inga bekymmer trots att han flög av linen precis när vi gick förbi. Sen kom nästa hinder. Ett litet barn som gick omkring med en gren i handen och slog med. Rocky har sen tidigare haft svårt för barn. Han har blivit så skrämd så många gånger. Han är väldigt känslig för kroppsspråk min älskade Rocky. Så jag gick återigen en halvcirkel även runt dom och ganska långt ifrån dom för att inte riskera att Rocky skulle bli rädd. När vi passerat barnet med sin pappa så hör jag pappan ropa efter sitt barn ``Liam, Liam, nej, inte jaga hundarna´´ varpå jag vänder mig om och ser att ungen är precis bakom oss och är påväg att drämma till Rocky med grenen. Ingen av oss hade märkt att barnet gått ifatt oss, jag han i sista stund sätta ner handen mellan Rocky och grenen. Barnet gick iväg. Jag är inte den som säger ifrån om något händer, men den här gången blev jag arg! Jag sa till pappan att det här inte var ok varpå han svarar att han höll med. Jag ba honom att ha bättre koll på sitt barn nästa gång och förklarade läget med Rocky att han är rädd. Nog om det och jag började gå igen. Sen tillägger pappan ``Men det är ju en bra träning att öva på´´ Vadå, träna på att låta andras barn springa fram till fämmande hundar och slå med en gren? 
 
Promenaden fortsatte och händelsen glömdes bort. Hundarna var såå duktiga och gick slalom mellan stolpar, balanserade på olika föremål och vi hade jättekul. Vi var lagom uppvärmda när vi passerade en hundrastgård och tänkte släppa grabbarna och Lukas. Tex har aldrig varit i en allmän rastgård tidigare och just i denna var det hundar som grävt en massa. Tex hade lite väl kul och det gick lite för fort. Kan tänka mig att benen inte riktigt han med när han drog fram över alla groparna som fanns. Jag noterade att han kanske hade haltat till, men slog undan tanken ganska omgående då jag tänkte att det måste berott på den ojämna marken. Texas fortsatte att leka och hade verkligen jättekul tillsammans med Rocky och Lukas. När vi tillslut skulle gå därifrån märker jag igen att han haltade till och kollade upp saker noggrannare. Jovisst haltar han! Skit också!
Vänster fram är det och han nickar till med huvudet när han går i både skritt och trav. Nej nej nej, det får inte vara sant. Texas verkade inte bry sig, han ville springa mer, men det satte jag stopp för och de sista km till bilen bar jag honom hem. Kollade honom med jämna mellanrum och det verkade vara långt upp han fått ont. När han fått vila en stund så haltade han inte längre men efter bara några steg så började det. Så höll det på. Nu i efterhand är jag ganska säger på att det är en kombination av sträckning och överansträgning.
Tex fick testa på lerinpackning innan vi gick och la oss. Rocky fick testa på i förrgår. En nyfunnen vän berättade om denna lera och sen kom hon en dag med lite lera till mig så jag fick testa. Det är lera från döda havet full med mineraler. Den hjälper blodcirkelationen och ska tydligen vara jättebra. Inplastad lera som värms i vetekudde och därefter läggs på hunden. Rocky somnade ståendes, men det hade jag kunnat tro att han skulle gilla den. Men Texas, jag trodde inte för fem öre att han skulle ligga still. Men där hade jag fel, han slocknade stenhårt även han. Snarkade gjorde han med! Haha.
 
När vi gick och la oss var han ren, likaså innan jag lämnade honom på dagis. När jag kom och hämtade dom efter jobbet så berättade dom att han inte haltat på hela dagen. Så TACK gode Gud! Dagis trodde också på överansträgning, han hade nämligen rejsat järnet i rastgården på dagis med en jämngammal kompis tidigare under dagen. 
 
Men tack och lov går han fortfarande rent. Men vi tar det fortsatt lugnt ett tag så det hinner bli ordentligt bra. Men det hindrar oss inte för lite träning. Kvällens träning fick bli uteträning hemma med fokus på ögonkontakt. Ja, vad ska jag säga? vi har en del att jobba på även om han skötte sig finfint! Men vi ska klara det här!
 
Det är så skönt nu när spökperioden har släppt. Han blev ju så osäker och rädd stackarn. Men vi har jobbat på med självförtroendet och stärkt dom bra sidorna så idag är han samma gamla goa och glada Tex som han var innan. Så kul att se! Träningen avslutades med lite lek med leksaker vilket han tyckte var jätteskoj. Inte så stillsamt men aja!
 
Rocky fick sig ett pass lydnad. Det är så kul att se honom nu. Han blir verkligen inte sig själv på vintern. Men nu börjar han blomma upp igen. Vilket driv och vilken enorm glädje han utstrålar! Jättekul att se. 
 
I morgon blir det stadspromenad igen, Tex får uppleva miljöträningen hängandes på armen den här gången och endast gå en liten del. 
Jag älskar mina hundar <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback