Viltspår & lösträning

Jag har vetat enda sen Rocky kom till mig att han har en otrolig näsa. En näsa som känner allt, precis allt! Jag har misstankar om att Rocky inte varit i skogen så mycket innan han kom till mig, han blev så uppjagad och överväldigad av alla dofter och intryck. Han stängde helt enkelt av och det gick inte att nå in till honom.  

Jag har inte kunnat ha honom lös alls innan vi flyttade ut i skogen, inte ens inne i stan, på småvägar eller på öppna ytor. Han stack direkt. Vi har jobbat mycket på just lösträningen och det gick framåt, men så fort vi närmade oss skogen och alla dess dofter så stängde han av, letade och tog upp spår och stack. Därför valde jag att plocka bort just blodspår i vår träning. Ist införde jag, för att fylla upp den kvoten personsök, godissök osvosv.  

Vi flyttade ut till vårat fina gråa hus på landet, omringat av skog och mark med mängder av djur. Då menar jag mängder av djur av både hare, grävling, älg, rådjur och ja allt vad som nu finns i vår skog. Min fina granne stöttade mig och jag vågade släppa taget och låta honom vara lös i skogen. Han stack, och vi gömde oss. I början var han borta i upp emot 40 minuter. Den tiden minskades ju mer han fick vara lös. Det var då jag införde ``Hem´´ kommando. Ett kommando som nu visat sig fungera till 100%.Genom att vara väl förberedd på att han kan sticka så hade jag i förhand lagt ut belöning på trappen. Jag vill att min hund ska veta vart han bor, och det har visat sig fungera helt och hållet. Av alla gånger han stuckit för mig här hemma så har han alla gånger suttit på trappen när jag kommit hem. Tiden han varit borta har minskat rejält från 40 minuter till, ja nästan ingen tid alls. Idag kommer han på sig efter några hundra meter in i ett spår att ``ahh, just det. Matte!´´ vänder då och kommer tillbaka.  

Matte har efter all träning nu äntligen fått tillbaka tron om att han inte sticker, jag behöver inte längre vara rädd för att han ska komma bort från mig. Vi är så sammansvetsade nu så inget kan komma i mellan oss längre. Därför har jag nu efter allt lösträning åter igen börjat blodspåra. Helt underbart och min hund, han är en stjärna på blodspår. Jag har aldrig sagt något annat.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback