Låt mig presentera, grannskapets tamaste älg!

Inte direkt hundrelaterat men kände att jag ville dela av mig med lite vilddjursprat.

Det här är en fjolårskalv vars mamma blev skjuten när han bara var en liten kalv. En liten underutvecklad tjur, tam som få. Ikväll ringde sambon mig efter att ha kört förbi honom på nära håll. Jag körde lika försiktigt fram och ja, där stod han intill min bil bara 5 meter ifrån mig. Han tittade på mig och började sedan beta vidare. Jag älskar verkligen att ha vilda djur så nära hemmet. Nu när djuren äntligen börjar komma fram så börjar snart älgjakten. Det gillas inte! Hittills har jag kunnat se skillnad på ett gäng älgar här ute. Ko med en kalv, ko med två kalv, liten årstjur och stor årstjur och en ensam ko. Sambon har även sett till en ensam kalv.

 

Även rådjuren har börjat titta fram. Vi har haft en tid med inga djur alls nu men nu, nu äntligen börjar dom titta fram. Det är så mysigt med alla djuren här ute. Speciellt när man börjar se skillnad på dom. Ett tag kunde jag se skillnad på vissa harar, haha.

Wilmer, vildkatten som går omkring här har även han visat sig. Rocky och jag gick förbi honom på bara några meters håll härom dagen. Han strök sig platt mot marken som om han inte syntes där på grusgången. Blir lika glad varje gång jag ser honom, att han fortfarande lever. Han ser mycket gammal ut och har mycket ärr och skavanker på sig. Han är känd för att klå upp alla katter han träffar på men mina grannar har sett han och min katt Zez gå omkring tillsammans. Nu var det ett tag sen jag såg honom här uppe men som sagt jag blir lika glad varje gång jag ser honom.

 

Jag håller tummarna för att både lilla tjuren och Wilmer får leva länge till.