Livet går upp och ner, upp och ner, ner och ner...
Livet är just nu väldigt tungt. Tungt och åter tungt, jag vet inte riktigt vad som händer men allt känns så fruktasvärt jobbigt på något sätt. Kan det vara den årliga höstdeppen som är på ingång tro?! Men samtidigt är det ganska mysigt med alla färger och kyla, kunna krypa ner i filtar med brasan tänd och ljusstakarna fulla med brinnande ljus.
Eller det kanske har med ensamhet och saknad att göra. Det tror jag faktiskt mer på. Saknad efter sommaren som bara flög iväg och ensamheten när man inte har några nära vänner mer än sina djur. Tack och lov har jag vänner på längre avstånd, det är jag glad för. Tack till er!
Ensamheten som uppstår när sambon åker ut på jobb är inte heller jättekul, och det är något som kommer hända i morgon. Då blir det jag och djuren igen. Tack och lov kommer Robin hem igen redan på fredag. Skönt!
I denna jobbiga tid, finns det något som gör än mer lycklig än när man ser sin hund verkligen njuta av en riktigt god grisknorr?! Min hund är mitt allt, även han har haft det lite jobbigt en tid, tyvärr mycket pga att jag mår dåligt men även med magknip och uppslagen svans. Men han håller på att repa sig och det gör matte glad.
Nu ska vi ta tag i mitt liv och göra bara saker som gör mig glad i veckan, jag måste ta mig ur detta eländiga träsk jag trampar runt i. Jag känner mig redo att komma igång igen, vi har haft en allt för lång paus från allt nu.
Ett litet gnällinlägg, men jag kände att jag behövde skriva av mig lite
Kommentarer
Trackback
