Jag, Anna & våra hundar vilse i skogen efter en ännu vilsnare hund

Det har cirkulerat en efterlysning om en försvunnen hund här där jag bor under veckan. En 3-årig beagle, en jakthund som kom lös med koppel på. Jag har följt tråden under hela veckan och idag efter jobbet for jag, min vän Anna och våra två hundar ut i skogen för att leta.
 
Rocky var överlycklig över att få komma ut i skogen. Skäms faktiskt över att jag inte kommer ut så mycket i skogarna trots att vi bor med skog åt alla håll. Rocky fick in massa dofter och blev galen, tog upp spår hej vilt. Men efter en tillsägelse om att lugna ner sig så fick han nöja sig med att gå bakom matte. Sen hade vi inga problem längre.
 
Det var ingen dålig skog vi gick in i. Vi valde just den här skogen därför att Annas föräldrar dagarna innan hört en hund skälla där inne och så även för att det är många andra som noterat detta också.
Det gick uppför och nerför, högt gräs, tät som öppen skog.
 
Vi lyssnade efter ljud och självklart inbillar man sig när man söker något. I början hörde vi massor som kunde likna ett hundläte men kände även närhet av att vi inte var ensamma i skogen.
Ju längre in i skogen vi kom tappade vi den känslan och även hoppet.
 
Sen började det skymma och vi började gå tillbaka. Eller vad var tillbaka egentligen? Vi var vilse och sa gång på gång ``Det här såg vi inte förut´´ Det blev mörkare och mörkare, och ju mer vi gick desto mindre kände vi igen oss. Skogen blev tät, så var den inte när vi gick åt andra hållet. Mörkare och mörkare blev det, jag som är mörkrädd började få panik, inte mindre av det att vi stötta på vildsvinsbök och precis sådana ställen där dom brukar hålla till. Skogen blev tätare och mörkret föll. Nu börjar även Anna få panik och ringer efter sin sambo (dom bor i samma område där vi gick in i skogen) Även hennes föräldrar. Mitt upp i alla telefonsamtal och panik över att vi inte hade en blekaste aning om vart vi var så hördes ett ljudligt ``VOFF´´. Minnet är lite luddigt från denna tid då det hände lite mycket just då och så var vi lite halvt i panik. Anna går i telefon och försöker få klarhet i vart vi var, jag hörde ett ljudligt ``VOFF´´ från ingenstans i skogen nära oss. Inte från våra hundar. som höll sig intill oss. Strax efter försvinner Annas hund åt samma håll, spårlöst. Och inte mindre panik då inte, inte två hundar på rymmen och två människor som inte hittar hem. Sigge kom tillbaka men nu var det ordentligt mörkt, vi såg ingenting!
 
Efter 2½ timme i skogen utan stigar och med en väldans variation på terräng som nu var kolsvart hade vi inget annat i tankarna än att försöka hitta hem. Ist för att virra bort oss ännu mer i skogen och leta efter Saga (hunden som kommit bort) fortsatte vi mot Annas pappa som stod och tutade med biltutan för att vi skulle hitta tillbaka och därefter med en ficklampa för att vi skulle se honom. Men jag hade inte mage till att låta detta vara så tack och lov fungerade internet och jag fick tag på hundens ägare genom facebook och ringde upp henne och berättade allt.
 
Vi kom tillbaka till våra bilar och inväntade ägare med följe som tänkte bege sig ut i skogen och leta i detta mörker. Vi följde med dom ut över åkern och visade in dom i skogen där vi gått. Berättade vägen dit vi var och sen var dom iväg. Och Anna och jag åkte hemåt.
 
Det senaste jag hörde från dom var när dom ringde tillbaka och frågade om en liten detalj om väg. Dom hade gått för långt. Så troligtvis har hunden inte noterat dom när dom gått förbi. Jag bad dom gå tillbaka men sen har jag inte hört något mer. Håller alla tummar för att dom hittar hunden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback