Ensam eller inte?

Jag fick just en kommentar om att Rocky kanske endå vill vara en ensamhund. Ja, på sätt och vis. Självklart vill han ha all mattes uppmärksammhet hela tiden, men så vet jag också att han saknar en kompis, för han är som ett plåster på mig nu när han inte umgås med sina vänner dag ut och dag in.
 
Jag har varit inne på det här med två hundar länge nu, men dom senaste tre hundarna jag haft hemma har inte fungerat här och har fått lämnat oss och fått åka tillbaka. Jag har kunnat se lite olikheter mellas dessa som kommit och gått. 
 
Om vi tar Samuraj, han var av samma ras som Rocky, en dvärgpinscher. Något år yngre än Rocky. Dom två hade allt ihop, gick bra ihop och Rocky lärde sig massor utav honom. Men Samsam som han kallades och jag gick inte ihop. Jag vet nu vad som var problemet och det var jag själv! Av okunskap kunde jag inte få till det och blev stressad av situationen som blev. Det resulterade till sänkt hundintresse och stressad flock. Samsam lever nu lyckligt i sin nya familj sen några år tillbaka men är evigt saknad av mig.
 
Sen har vi Elliot som ni nog känner till. Han skulle inte bli min redan från början men behövde ett hem tills vidare. Eliott var en äldre Jack Russell med mycket fart och fläckt. Lite lik Samsam på det sättet och det känns skönt för mig att jag lyckades med honom eftersom jag inte gjorde det med Samsam. Rocky och Eliott visade stor tillit till varandra men Rocky gillade inte att han var för ``på´´ hela tiden och hade lite taskig hundspråk, men kunde ibland leka ihop. Hade det inte varit för mitt enda problem med honom, att lämna honom ensam om dagarna när jag jobbade så hade jag själv haft honom kvar. Eliott fick tillslut somna in efter ett misslyckat försök till att hitta hem.
 
Och så har vi Luzza. Hunden som var här i helgen. Vi var så lyckliga över den hunden, hade sett fram emot henne massor. Men det var tyvärr inte Rocky och det såg jag direkt på honom då han knappt märktes av, han uppvisade stresssyptom som att plötsligt börja käka grus och, ja han var inte som vanligt. Sen hände det som hände, allt blev såååå fel när hon gjorde så som hon gjorde. Jag fick tänka på min Rocky, och Luzzas matte tänkte på Luzza. Och jag tror ärligt talat att den hunden verkligen SKA bo där. Den lyckan hon visade när dom kom och hämtade henne, det är så en hund ska vara mot sin ägare! Rocky återgick till att bli som vanligt och det värmer mattes hjärta.
 
Om jag summerar detta och tänker efter så tror jag att enda sättet för mig att få ha två hundar är att ge Rocky friheten att välja kompis själv. Hur skulle ni göra?

Kommentarer
Jenny

Han kan nog välja sin familjemedlem. Svårt kanske och hitta så det passar er alla. Men jag tror att nästan alla hundar mår bra och bo ihop med flera hundar!!! Kram

2013-06-23 @ 22:39:28
Paulina

Valp! Det ger Rocky möjlighet att behålla sitt självförtroende och så får han en kompis han kan växa med och "forma". :)

Svar: En valp som Rocky kan forma och lära upp har alltid varit min önskan. Och nu får det bli så, inga fler äldre hundar. Och som du säger, jag tror Rocky får bättre självförtroende om han får uppgiften att själv forma en valp =)
Sandra

2013-06-23 @ 23:27:05
Lina

Tror som Paulina

2013-06-24 @ 03:33:48 | http://varanlycka.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback